Ukrainas försvarsgap växer förbi EU-stödet

Ukraina har redan förbrukat sin försvarsbudget för 2026. President Volodymyr Zelenskyj anger underskottet till 27 miljarder dollar, motsvarande omkring 23,5 miljarder euro (Ukrainas presidentkansli, DW Ukraine). EU har samtidigt ett lånepaket till Ukraina på 90 miljarder euro, som rådet slutförde i april (EEAS/rådet). Men beslutade pengar är inte samma sak som pengar som kan användas. Skillnaden mellan de två har blivit krigets centrala finansieringsproblem.

Beslutade miljarder, försenade utbetalningar

Den 24 augusti godkände EU-kommissionen 6,1 miljarder euro i nya försvarsinköp till Ukraina, bland annat luftförsvar, ammunition och radarutrustning (EU-kommissionen). De samlade godkända upphandlingsplanerna överstiger nu 22 miljarder euro. Ändå hade bara 8,35 miljarder euro faktiskt betalats ut till Ukraina i slutet av juli (EU-kommissionen, Brussels Signal).

Flaskhalsen ligger i kontrakten. Ukraina kan inte bara lyfta godkända medel. Först måste landet teckna avtal med vapentillverkare och därefter skicka kontrakten till kommissionen för granskning. Först efter den kontrollen betalas pengarna ut (Brussels Signal). Som finansiell kontroll är ordningen begriplig. I ett pågående krig innebär den också att beslutade miljarder blir liggande i kö samtidigt som vapnen behövs omedelbart.

Lånet på 90 miljarder euro delas upp i 60 miljarder euro till vapeninköp och 30 miljarder euro i budgetstöd under 2026–2027 (EEAS/rådet). Budgetstödet är villkorat. Ukraina måste nå reformmål inom rättsstat och korruptionsbekämpning före varje utbetalning, och EU-länderna skärpte villkoren i juli (European Pravda, Brussels Times).

Det spelar roll eftersom Zelenskyjs underskott inte bara handlar om vapen. Omkring 20 miljarder dollar gäller löner till militär personal och ersättningar till familjer till stupade soldater. Ytterligare 8–10 miljarder dollar behövs för att förfinansiera vapenbeställningar som sträcker sig in i början av 2027 (DW Ukraine, UA News). Hur stora upphandlingsbesluten än är betalar de inte soldatlöner.

Att flytta 2027 års pengar till 2026 räcker inte

Zelenskyjs lösning är att tidigarelägga en del av 2027 års låneram och använda pengarna redan i år (Ukrainas presidentkansli). Den 25 augusti hade Ukraina dock inte formellt begärt detta av kommissionen. En talesperson för kommissionen sade att Bryssel var redo att hjälpa "i största möjliga utsträckning", men att någon officiell begäran inte hade kommit in (Kyiv Independent).

Även om tidigareläggningen blir av ändrar den bara tidtabellen inom det befintliga paketet på 90 miljarder euro. Det tyska finansdepartementets vetenskapliga råd har beräknat att omkring 45 miljarder euro fortfarande kan saknas för 2026–2027 även efter att hela EU-åtagandet räknats in (BMF:s vetenskapliga råd). Beräkningar i Berlin som FAZ hänvisar till pekar på att Ukraina kan behöva upp till 70 miljarder euro per år för försvaret, medan EU:s nuvarande upplägg ger omkring 30 miljarder euro årligen i upphandlingsmedel (FAZ).

Vem betalar, vem gynnas

Lånet har regler för var vapnen får tillverkas. Högst 35 procent av värdet får komma från länder utanför EU, det bredare Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Ukraina, om inte Bryssel ger dispens (Delfi). Nio försvarsministrar i EU har pressat Bryssel att lätta på regeln så att Ukraina kan köpa amerikanska luftförsvarssystem av typen Patriot utan dröjsmål (Euromaidan Press). Frankrike driver motsatt linje och vill ha stramare begränsningar, med argumentet att lånet också ska bygga upp Europas egen försvarsindustri (Euronews). Europeiska vapentillverkare gynnas av regeln. Ukrainas armé betalar i form av lägre hastighet.

Frysta ryska tillgångar ger en viss utväg. EU har överfört 8 miljarder euro i avkastning från omkring 210 miljarder euro i blockerade ryska centralbankstillgångar, varav merparten hålls hos clearinghuset Euroclear i Bryssel (EU-kommissionen, Council on Foreign Relations). Men avkastningen täcker bara en mindre del av behovet. Att beslagta själva kapitalet, vilket Sveriges utrikesminister har velat öppna för igen (Euractiv), möter Belgiens motstånd. Belgien vill inte ensamt bära risken för en möjlig återbetalning på omkring 200 miljarder euro om en domstol senare skulle underkänna ett beslag (Kyiv Independent).

Lånet på 90 miljarder euro fungerar i den meningen att 11,6 miljarder euro hade betalats ut i slutet av juli. Problemet är att Ukrainas krigsutgifter har sprungit ifrån EU:s utbetalningsplan. Det återstående hålet är för stort för att stängas med upphandlingsbeslut eller avkastning på frysta tillgångar. Medlemsländerna behöver därför välja om nytt kapital ska läggas på bordet, eller om 90 miljarder euro ska behandlas som taket för Europas stöd.