Tullhot mot Ungern och Slovakien

Den amerikanska senaten antog den 7 augusti ett sanktionsförslag mot Ryssland och Iran med röstsiffrorna 86–11. Förslaget ger möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från de fem största köparna av rysk olja och gas. I europeisk rapportering har beslutet ofta behandlats som om åtgärden redan vore lag. Det stämmer inte. Representanthuset måste först säga ja, och kammaren har sommaruppehåll till september. Därefter krävs presidentens underskrift. Innan dess gäller inga nya tullar.

Ändå spelar konstruktionen redan roll, eftersom den pekar ut de EU-länder som långsammast har brutit sina energiband till Ryssland.

Lagförslaget rangordnar länder och tullbelägger dem

Lagförslaget nämner inga länder vid namn. I stället skapas ett rangordningssystem: presidenten ska kunna införa tullar på upp till 100 procent på import från de fem länder som under de föregående tolv månaderna köpt mest rysk råolja eller naturgas (Congress.gov). Listan ska uppdateras var 180:e dag. En separat bestämmelse ger möjlighet till tullar på upp till 500 procent på varor som importeras direkt från Ryssland.

Länder kan slippa gasdelen om de importerar mindre än 15 procent av Rysslands totala gasexport och samtidigt aktivt minskar sitt beroende. Presidenten behåller också rätten att göra undantag om en tull strider mot amerikanska nationella intressen (CBS). Kongressen ger alltså Vita huset ett verktyg, inte en automatisk order. De slutliga tullnivåerna skulle bestämmas av administrationen, inte av lagtexten i sig.

Ungern och Slovakien ligger illa till

Inom EU är de mest utsatta länderna de som fortfarande tar emot rysk råolja genom Druzhba-ledningen, den sovjettida oljeledningen från Ryssland via Belarus till Centraleuropa. När Bryssel 2022 förbjöd rysk olja som fraktas sjövägen gavs undantag för pipelineolja. Ungern och Slovakien är de två medlemsländer som fortfarande använder undantagen. EU-kommissionen säger att den arbetar med båda regeringarna för att bredda försörjningen, men ingen av dem har lagt fram ett konkret slutdatum.

Ungern kan mycket väl hamna på topp fem-listan. Men lagförslaget ställer inte den fråga som oftast diskuteras i ungersk energipolitik. Det avgörande är inte hur stor del av Ungerns energimix som är rysk, utan hur stor del av Rysslands totala gasexport som går till Ungern. Det är två olika mått. Gasundantaget kan därför skydda Budapest på den punkten.

Slovakiens exponering är tydligare. Raffinaderiet Slovnaft bearbetar fortfarande råolja från Druzhba, Gazprom är fortsatt Slovakiens största gasleverantör och regeringen saknar en tidsplan för ersättning.

Belgien är ett smalare fall. I juli var all LNG, alltså flytande naturgas som fraktas med tankfartyg, som anlände till Belgien rysk. Men merparten passerar terminalen i Zeebrugge för vidareexport och används inte i Belgien. Om den amerikanska rangordningen räknar lossade laster snarare än slutanvändning kan belgiska exportörer drabbas av tullar för energi som landet aldrig förbrukat. Risken beror på hur administrationen definierar en "köpare".

Ungern tar energibeslutet, Bryssel får hantera handelskonflikten

Handelspolitiken är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt en exklusiv EU-befogenhet. Det betyder att bara Bryssel kan förhandla handelsvillkor eller svara med motåtgärder för medlemsländernas räkning. Ungern och Slovakien kan inte göra egna uppgörelser med Washington. Om amerikanska tullar slår mot ungersk eller slovakisk export blir det EU-kommissionen som får svara, även om stora delar av unionen ser ländernas fortsatta ryska energiberoende som ett problem.

Senatens lagförslag fungerar därmed som yttre press på en fråga som Bryssel inte har lyckats lösa land för land. Kommissionen har hanterat motsträviga medlemsländer med undantag och tidsplaner. Washington erbjuder ett grövre incitament: fortsätt köpa rysk energi, och era exportörer betalar.

Trycket märks redan. Exportörer i Ungern och Slovakien som säljer till USA, bland annat inom fordon, maskiner och kemikalier, har fått ett planeringsproblem. Prissättning, leveranstider och tullrisk förändras när en 100-procentig tull blir möjlig, även om den ännu inte har införts. EU:s egna sanktionsverktyg har inte skapat samma typ av kommersiell osäkerhet.

Om representanthuset antar lagförslaget är fortfarande öppet. Men rangordningsmekanismen, som uppdateras var sjätte månad, gör att frågan för Budapest och Bratislava inte längre bara är politisk. Den är affärsmässig redan nu.