11 länder vill stoppa 478,000 ryska turistvisum

På stränderna vid franska Rivieran och den spanska kusten semestrar ryska turister samtidigt som ryska robotar slår mot ukrainska städer. För elva europeiska länder har den ordningen blivit politiskt ohållbar. Den 3 juni skickade de ett gemensamt brev till EU-kommissionen med krav på bindande begränsningar av Schengenvisum för ryska medborgare. Frågan blottar en svag punkt i EU:s sanktionspolitik som Bryssel har svårt att täppa till.

Siffrorna bakom ilskan

Schengenländerna utfärdade 477 878 turistvisum till ryska medborgare under 2025, nästan 40 procent fler än 2023, det första hela kalenderåret efter den fullskaliga invasionen (EUobserver, GP). Tre länder står för omkring 75 procent av visumen: Frankrike utfärdade cirka 156 500, Italien 161 000 och Spanien 123 000 (Euronews, Quotidiano.net).

Brevet undertecknades av Sverige, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Nederländerna, Island och Norge. Länderna beskriver det som "djupt störande" att ryska turister kan resa på semester i Europa medan "robotar och drönare fortsätter att träffa civila och civil infrastruktur i Ukraina" (Euractiv). Sveriges migrationsminister Johan Forssell uttryckte saken mindre diplomatiskt: ryssar "som stöder Rysslands fullskaliga invasion ska inte kunna komma till Europa och vila på stränder eller sitta och dricka rödvin på mysiga uteserveringar" (GP).

Ett system byggt för splittring

Problemet ligger i själva konstruktionen. Varje Schengenland prövar viseringsansökningar vid sina egna konsulat. Men när en rysk turist väl har ett giltigt franskt Schengenvisum kan personen resa lagligt i 29 länder. Estland förbjöd ryska inresor i augusti 2022 med stöd av nationell gränslagstiftning (Riigi Teataja) och nekar ryssar vid gränsen oavsett vilket land som har utfärdat visumet. Polen har agerat på liknande sätt. Det är nationella nödlösningar, inte en gemensam EU-regel.

Det enda kollektiva verktyg som finns i dag är artikel 25a i viseringskodexen. Den gör det möjligt för rådet, där medlemsstaternas regeringar beslutar om EU-lagstiftning, att dra in viseringsförmåner för ett land. Men bestämmelsen gäller när ett land vägrar ta tillbaka egna medborgare som vistas olagligt i EU. Den handlar inte om krig eller säkerhet. När artikeln användes mot Etiopien 2024 gällde det enbart samarbetet om återtagande (Brussels Times). Dessutom krävs enhällighet, vilket innebär att Frankrike, Italien eller Spanien var för sig kan stoppa åtgärden.

Den tysta mitten och motståndet vid Medelhavet

Tyskland skrev inte heller under brevet, trots att landet utfärdade färre än 24 000 ryska visum under 2025, en minskning med 90 procent jämfört med före kriget. Berlins argument, formulerat i IPG Journal, är att ett totalförbud skulle vara "en gåva till Kreml" eftersom det stärker propagandabilden av att "väst inte riktar sig mot kriget, utan mot det ryska folket" (IPG Journal). Julia Navalnaja, änka efter den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, har varnat för samma effekt (Le Monde).

Frankrike, Italien och Spanien har inte gett något formellt svar på brevet. Enligt Le Monde skapar frågan besvär i Paris, där diplomatiska källor framhåller att befintliga sanktioner redan stoppar personer på sanktionslistor och att studenter och oppositionella inte bör drabbas (Le Monde). Italiens trovärdighet i frågan försvagas samtidigt av gripandet av en tidigare ambassadör som anklagas för att ha sålt Schengenvisum till ryssar för upp till 16 000 euro styck (Difesa Online).

Ett uppskjutet löfte

EU-kommissionens svar kom den 5 juni genom talespersonen Markus Lammert. Kommissionen utlovade "riktade restriktiva viseringsåtgärder" som del av en översyn av viseringskodexen som väntas 2027, men gav inga närmare besked om omfattning eller tidsplan för beslut (Euronews). Även om kommissionen lägger fram ett förslag enligt plan måste det förhandlas med Europaparlamentet, där ledamöterna har samma makt att ändra eller avvisa texten. Frankrike och Italien kan urvattna en skärpning i flera steg.

Koalitionen på elva länder vill ha bindande regler före nästa sommar. Kommissionen erbjuder ett löfte om nästa år. Mellan dessa tidpunkter ligger ännu en semestersäsong och potentiellt ytterligare omkring en halv miljon visum. För EU:s östra flank är det ett moraliskt och säkerhetspolitiskt misslyckande. För Medelhavsländerna är det också turistintäkter. EU sanktionerar Ryssland med ena handen och stämplar turistvisum med den andra. Så länge viseringskodexen inte ändras finns ingen mekanism som löser den motsägelsen.