12 stater saknar EU:s migrationskapacitet

Om nio dagar, den 12 juni, börjar EU:s migrations- och asylpakt gälla i alla 27 medlemsländer. Paketet består av tio förordningar och ändrar hur asylärenden ska hanteras från ankomst till eventuell utvisning. För första gången införs gemensamma tidsfrister och en obligatorisk ansvarsfördelning mellan medlemsländerna. Men Frankrike har ännu inte publicerat den nationella lagstiftning som krävs. Spanien ska tillämpa kortare överklagandefrister utan ett anpassat domstolsförfarande. Italiens genomförandeplan är fortfarande inte offentlig. Nio medlemsländer har inte testat it-systemen för Eurodac, EU:s gemensamma biometriska databas som hela ordningen bygger på (ETIAS.com). Regelverket träder alltså i kraft innan flera av verktygen finns på plats.

Sju dagars kontroll, tolv veckors beslut

Paktens kärna är snabbare prövning vid EU:s yttre gräns. Den som anländer dit ska genomgå en inledande kontroll inom sju dagar, inklusive biometrisk registrering från sex års ålder (European Commission). Sökande från länder där färre än 20 procent av asylansökningarna beviljas ska föras in i ett snabbspår vid gränsen: första beslut och överklagande ska vara avklarade inom tolv veckor. Under den tiden behandlas de rättsligt som om de inte har rest in på EU:s territorium (CGRS Belgium).

Den obligatoriska solidariteten är också ny. Länder vid de yttre gränserna, som Italien, Spanien, Grekland och Cypern, kan begära hjälp från andra EU-länder. De måste då antingen ta emot asylsökande, betala omkring 20 000 euro per person de avstår från att ta emot, eller bidra med personal och utrustning. Den första solidaritetspoolen gäller juni till december 2026 och omfattar 21 000 omplaceringar eller 420 miljoner euro (French Senate). Ungern och Slovakien har inte lovat något bidrag.

EU-kommissionens egen beredskapsrapport, som publicerades den 8 maj, visade att bara 15 av 27 medlemsländer hade infrastruktur och personal på plats för den inledande kontrollen (European Commission, ETIAS.com). Kostnadsfritt rättsligt biträde, som pakten kräver, saknades i sex länder, däribland Grekland och Italien. Båda är officiellt klassade som länder under akut migrationstryck. Den oberoende mekanism som ska övervaka grundläggande rättigheter vid gränsen var inte i drift i Belgien, Ungern, Italien eller Malta (European Commission).

Tre länder, tre juridiska luckor

I Frankrike har regeringen gått runt parlamentet helt. Med stöd av konstitutionens artikel 38, som låter regeringen lagstifta genom dekret under en begränsad period, har omkring 40 procent av utlänningslagen skrivits om. Både vänster och höger har invänt, av olika skäl, och båda sidor har också kritiserat själva förfarandet (Le Monde). Något dekret har ännu inte publicerats. Regeringen har i stället övervägt ett cirkulär, alltså en administrativ instruktion till myndigheter snarare än bindande lag, för att fylla tomrummet. Conseil d'État, Frankrikes högsta förvaltningsdomstol, har varnat för en period av "rättslig osäkerhet" när gamla och nya regler som inte passar ihop ska tillämpas utan samlad vägledning (Conseil d'État).

I Spanien bekräftade statens jurist den 1 juni att tidsfristerna för överklaganden kortas från två månader till i vissa fall fem dagar, utan någon nationell lag som reglerar övergången för domstolarna (EuropaPress). Polen har fått en annan typ av undantag: ett års befrielse från kraven på omplacering, med hänvisning till att landet tar emot över en miljon ukrainska flyktingar och försvarar Schengens östra gräns. Premiärminister Donald Tusk har presenterat undantaget som avgjort (VisaHQ). Det löper ut i december.

Nya återvändanderegler läggs ovanpå

Den 1 juni nådde Europaparlamentet, EU:s direktvalda lagstiftare, och ministerrådet, där medlemsländernas regeringar sitter, en preliminär överenskommelse om återvändandeförordningen. Den skulle göra det möjligt att deportera personer till "returhubbar" i tredjeländer utan tidigare koppling till den som utvisas, förlänga administrativt förvar till 24 månader och ta bort den automatiska rätten att stanna kvar medan ett återvändandebeslut överklagas (European Parliament, Euronews). ECRE, Europas största nätverk för flyktingrättsorganisationer, kallade förslaget "one of the most punitive and dangerous migration instruments in recent EU history" (ECRE).

Pakten och återvändandeförordningen bygger tillsammans ett system där tempot är avgörande: sju dagars inledande kontroll, beslut inom tolv veckor, kortare överklaganden och snabbare utvisningar. Kommissionens egen beredskapsrapport visar samtidigt att många medlemsländer saknar domstolskapacitet, jurister och gränsinfrastruktur för att klara det till den 12 juni.