Tysk gränskontroll pressar polisen

Portabla toaletter i Sigmarszell. Samma provisoriska lösning vid gränsövergång efter gränsövergång. Poliser går från demonstrationer till gränspass och vidare till fotbollsmatcher utan återhämtning. Det som Berlin införde som en tillfällig säkerhetsåtgärd i september 2024 har blivit en nästan permanent insats (Tagesschau). Nu säger den person som förbundsdagen har utsett för att granska polisens arbetsvillkor att systemet inte håller.

14 000 poliser, färre migranter

Uli Grötsch, förbundsdagens oberoende ombudsman för den federala polisen, lade i veckan fram sin årsrapport för 2026. Slutsatsen är tydlig: Tysklands inre gränskontroller innebär en "extraordinär belastning" och är inte hållbara över tid (RP Online).

Omkring 14 000 poliser bemannar gränserna. Det leder till växande övertid och gör att personal försvinner från järnvägsstationer, flygplatser och större evenemang (Spiegel). Utbildning och krisberedskap påverkas när instruktörer och specialenheter förs över till rotationsscheman vid gränsen (Süddeutsche Zeitung). I Bad Reichenhall vid den österrikiska gränsen sitter 20 till 25 poliser från en mobil övervakningsenhet permanent vid en enda övergång. De kan då inte användas för att upprätthålla knivförbud på stationerna i München eller Nürnberg (RP Online).

Samtidigt blir motiveringen svagare. Antalet irreguljära inresor under första halvåret 2026 sjönk till strax under 25 000, ungefär 22 procent färre än året före. Ändå har Tyskland behållit samma antal poliser vid samma kontrollpunkter (Spiegel, Tagesschau).

Domstolar säger nej, kontrollerna fortsätter

Förvaltningsdomstolen i München har i tre fall slagit fast att gränskontrollerna vid den österrikiska gränsen var olagliga. Domstolen bedömde att deras längd och utformning kan strida mot Schengens gränskodex, alltså EU-reglerna som garanterar passfri rörlighet vid de inre gränserna (Finanznachrichten/dpa-AFX). Samtidigt vägrade domstolen att stoppa framtida kontroller. Resenärer måste därför först underkasta sig kontrollen och därefter pröva den juridiskt.

Inrikesminister Alexander Dobrindt har medgett att belastningen är stor. Men han kopplar en eventuell förlängning efter september till tre faktorer: migrationsutvecklingen, skyddet av EU:s yttre gräns och unionens nya asylregler, som trädde i kraft den 12 juni (n-tv). Resonemanget är att Tyskland kan dra sig tillbaka från gränskontrollerna om färre reser in irreguljärt och andra EU-länder tar en större del av ansvaret genom det reformerade asylsystemet. Problemet är att inget av villkoren har ett offentligt riktmärke. Det går därför inte att veta när de är uppfyllda.

EU-kommissionen har uppmanat Tyskland och åtta andra medlemsländer att fasa ut de inre gränskontrollerna och i stället använda mobila, riskbaserade kontroller (The Brussels Times). Kommissionens makt är dock begränsad redan i konstruktionen. Enligt Schengenreglerna agerar medlemslandet först och underrättar Bryssel i efterhand. Kommissionen kan granska, sätta politiskt tryck och i sista hand väcka talan. Den kan inte stoppa kontrollerna direkt (Verfassungsblog).

Grannländerna betalar kostnader som inte prissätts

Polens gränsbevakning kontrollerade 3,84 miljoner personer vid gränserna mot Tyskland och Litauen under ett år, de flesta vid den tyska delen (RMF24). Luxemburg är beroende av omkring 230 000 gränspendlare som dagligen reser in från Frankrike, Belgien och Tyskland. Kontroller och störningar i transporterna slår mot ett pendelsystem som redan är hårt belastat. Arbetstagare beskriver sig som "gisslan" i situationen (RTL Infos, Vosges Matin).

Inget grannland har lagt fram någon samlad kostnadsberäkning. Inget grannland har heller ett särskilt starkt förhandlingsläge. Frankrike har haft egna Schengenkontroller utan avbrott sedan terrorattackerna 2015, och Polen har förlängt sina kontroller mot Tyskland till oktober. Ju fler medlemsländer som använder undantaget, desto svårare blir det att hävda att just Tysklands variant bryter mot systemets idé.

Grötschs rapport pekar också på ett rättighetsproblem. Hans kansli har inlett utredningar om 33 fall av etnisk profilering och registrerat en 58-procentig ökning av det totala antalet anmälningar jämfört med föregående period (Süddeutsche Zeitung, Zeit). Poliser slits ned. Resenärer kan inte välja bort kontroller som en domstol har bedömt som olagliga. Båda grupperna bär kostnaden för "tillfälliga" kontroller som har blivit vardag.

Tyskland har normaliserat ett undantag från en av EU:s grundläggande friheter utan att lägga fram belägg som motsvarar insatsens omfattning. Polisombudsmannen, domstolarna, EU-kommissionen och Tysklands grannländer pekar alla åt samma håll: resultatet står inte i proportion till kostnaden. Svaret behöver komma från Dobrindt. Hittills har han gett en septemberfrist och tre villkor som ingen utanför regeringen kan kontrollera.