EU kan frigöra 4,2 miljarder euro till Ungern

Ungern har gått med i EU:s åklagarmyndighet, men ännu finns ingen åklagare på plats i landet. Trots det föreslog EU-kommissionen den 23 september att begränsningar för omkring 4,2 miljarder euro i EU-medel till Ungern ska hävas. Kommissionen angav anslutningen som en av reformerna bakom förslaget (EU-kommissionen, EUobserver). Den 29 september sade myndighetens chef, Laura Codruța Kövesi, till RTL att hon räknar med ett kontor i Budapest nästa sommar, bemannat med tio åklagare (HVG).

Medlem på papperet, ingen åklagare på plats

Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) utreder bedrägerier och korruption som rör EU-medel och väcker åtal i sådana fall. I juli bekräftade EU-kommissionen att Ungern blivit medlem. Justitieministeriet uppger att medlemskapet trädde i kraft den 2 augusti (kommissionens beslut (EU) 2026/1701, justitieministeriet).

För att verksamheten ska fungera krävs också åklagare på plats. EPPO arbetar genom åklagare stationerade i varje medlemsland. De inleder ärenden och väcker åtal i landets domstolar. För att få dem till Budapest krävs tre steg: parlamentet antar reglerna, regeringen lämnar en rangordnad lista över kandidater och EPPO utser åklagare från listan (förordning (EU) 2017/1939).

Det första steget har ännu inte tagits. Regeringen planerar att lägga fram ett paket med ändringar i tre lagar för parlamentet under 2026 (Index). Ett andra paket ska följa 2027 och ändra regler om straffprocess, dataskydd och samarbete (justitieministeriet). Det finns inget i underlaget som visar att parlamentet har antagit något av paketen.

Kövesis besked om nästa sommar är en förväntan, inte en tidsplan som står i lagen. Antalet åklagare är också oklart. EU-reglerna kräver minst två per land, medan regeringen och chefsåklagaren avgör det slutliga antalet. Tio är alltså Kövesis förslag (förordning (EU) 2017/1939). När kontoret väl är i gång kan det utreda brott begångna från och med juni 2021. Det omfattar även år då Viktor Orbáns regering höll Ungern utanför myndigheten (444.hu).

Polen visar hur lång tid det kan gå mellan medlemskap och faktisk verksamhet. Landet blev medlem den 1 juni 2024, men kontoret började arbeta först den 28 januari 2025 (Rzeczpospolita). Ungerns lagstiftningsprocess ser annorlunda ut. Den polska tidslinjen är därför ett exempel, ingen prognos.

Vad regeringarna ombeds räkna som en reform

Kommissionens förslag innebär inte att 4,2 miljarder euro betalas ut till Budapest samma dag som det godkänns (EU-kommissionen). Pengarna är sammanhållningsmedel, den del av EU-budgeten som finansierar vägar, vattenförsörjning och andra projekt i mindre välbärgade regioner. Om begränsningarna hävs kan Ungern på nytt binda pengarna till projekt. Utbetalningarna sker sedan i takt med att projekten använder medlen.

Förslaget kommer efter att kommissionen avslutat sitt rättsstatsförfarande, verktyget den använder för att frysa EU-medel när det saknas förtroende för en regerings hantering av dem. Avslutandet lämnade andra villkor för Ungerns EU-medel kvar (To Brief). EPPO-medlemskapet är ett skäl bland flera, inte hela motiveringen.

Medlemsländernas regeringar ska nu ta ställning i rådet med kvalificerad majoritet. Det innebär att större länder väger tyngre och att inget enskilt land kan stoppa beslutet (EUobserver).

Myndigheten spelar roll även efter den här omröstningen. När kontoret bemannats kan åklagarna i Budapest genomföra gemensamma utredningar med kolleger i andra medlemsländer när företag eller betalningar rör sig över gränserna (förordning (EU) 2017/1939). Därför har alla regeringar som bidrar till EU-budgeten skäl att följa om tjänsterna tillsätts. EPPO:s befogenheter är samtidigt begränsade: myndigheten avgör vilka fall som ska utredas, ungerska domstolar prövar åtalen och brott som enbart rör ungerska offentliga medel faller utanför dess mandat.

Uppgifterna ger en tydlig slutsats. EU-ländernas regeringar ombeds räkna Ungerns medlemskap i EPPO som en genomförd reform innan landet har placerat en enda åklagare där. Enligt Kövesis egen uppskattning öppnar kontoret i Budapest först nästa sommar (HVG). Rådet har ännu inte röstat, och regeringarna kan fortfarande kräva belägg för framsteg innan pengarna frigörs. Det första belägget vore att parlamentet antar de urvalsregler som regeringen har lovat att lägga fram i år (Index).