EU lovar €50 miljoner till Svarta havets varningscentral

Den 28 oktober upptäckte ett franskt patrullflygplan tre sjödrönare på väg mot Contship Jet, ett containerfartyg på väg till den rumänska hamnen Constanța, och varnade besättningen (Mer et Marine). Samtliga 18 i besättningen räddades. Fartyget sjönk dagen därpå (Bulgarian navy).

Den 9 november utlovade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen 50 miljoner euro för att påskynda uppbyggnaden av ett EU-stött nav för Svarta havet, avsett att göra sådana varningar till rutin (European Commission, BTA). Navet ska hjälpa varningar att nå besättningarna snabbare. Det får ingen befogenhet att beordra någon att stoppa en drönare.

Vad en varning kan göra

Angreppet skedde omkring 21 nautiska mil sydost om den bulgariska orten Shabla, inom Bulgariens exklusiva ekonomiska zon (Bulgarian navy). Det havsområdet ligger utanför Bulgariens territorialvatten. Där har landets väpnade styrkor betydligt mindre rättsligt utrymme att agera mot ett hot.

Premiärminister Rumen Radev uppgav att flygplanet varnade för drönarna ungefär en halvtimme före nedslaget. Bulgariska stridsflygplan stod beredda att agera om något kom in i territorialvattnet, men drönarna gjorde aldrig det. Radev hänvisade till de rättsliga begränsningarna för att ingripa längre ut (Bulgarian government).

Det franska flygplanet kunde bevaka området, rapportera och bidra till samordningen av räddningsinsatsen. Det kunde inte stoppa drönarna (Mer et Marine). Det är i glappet mellan att upptäcka ett angrepp och att kunna stoppa det som det nya navet är tänkt att verka.

Ett varningsnav under uppbyggnad

I maj 2025 föreslog EU-kommissionen navet. Det ska vara ett civilt nätverk med centra i Constanța och Varna, som drivs gemensamt av Rumänien och Bulgarien med stöd från EU (EU strategy, EU implementation report).

I praktiken ska personalen sammanställa uppgifter från olika sensorer och patruller i en gemensam sjökarta. Om något verkar farligt ska de varna i ett tidigt skede. Navet får ingen marin ledningsfunktion och kan inte ingripa mot något.

Von der Leyen sade att navet fortfarande måste tas i drift, men angav inget datum för när det ska ske (European Commission). I beskedet framgick varken vem som ska få pengarna eller hur de ska fördelas mellan de två orterna.

Nästa steg är att ge navet en rättslig form. Den rumänska politikern Oana Țoiu räknade upp den rättsliga strukturen som en av frågorna som återstår, liksom en styrelse, samordnare och nationella bidrag för 2027 (AGERPRES).

Vem beslutar att stoppa en drönare

Att vidarebefordra en varning kan varje stat med en sensor i området göra, vilket Frankrike visade. Frankrike hade i oktober skickat flygplanet till Svarta havet för att bidra till säkerheten där (Libération). I von der Leyens besked framgick inte hur nationella patruller ska förse navet med information.

Att besluta om att ingripa mot en drönare eller öppna eld är en annan sak. Det ansvaret ligger kvar hos regeringarna. Vid en debatt i Europaparlamentet i oktober sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas att ett protokoll som gör det möjligt för regeringarna att snabbt samråda under ett angrepp fortfarande bara var ett förslag (European Parliament debate).

Von der Leyen utlovade också 10 miljoner euro till rumänska sök- och räddningsinsatser, separat från navet (AGERPRES). Pengarna ska gå till att rädda sjömän efter ett angrepp, inte till att förhindra det.

Konsekvenserna av ett misslyckande sträcker sig långt utanför värdländerna. Contship Jet förde liberiansk flagg och hade en grekisk operatör. Besättningen bestod av 14 filippinare och fyra ukrainare (Ethnos). Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis sade att grekiska redare kan återuppta handeln i Svarta havet om säker passage kan garanteras, och hänvisade till höga frakt- och försäkringskostnader (Greek prime minister's office).

Bukarest och Sofia måste fortfarande fastställa tidsplanen för navet i ett bilateralt avtal (BTA). Avtalet kan slå fast vem som driver centren och hur en varning når ett fartyg. Det kan inte på egen hand avgöra vem som får stoppa en drönare utanför territorialvattnet, den gräns som Radev pekade på den 28 oktober.

Underlaget ger en tydlig slutsats. Det planerade navet skulle kunna vidarebefordra varningar som den franska, men hade inte haft befogenhet att stoppa drönarna som sänkte Contship Jet. Om någon ingriper mot nästa drönare avgörs fortfarande av de regeringar vars styrkor patrullerar Svarta havet. Hittills har ingen av dem sagt hur den skulle agera.