729 ryska robotar och drönare pressar NATO

Ryssland avfyrade 73 robotar och 656 drönare mot Ukraina natten mellan den 1 och 2 juni, ett av krigets största enskilda anfall (UNN, Chronicle.lu/Reuters). Minst 11 människor dödades och över 100 skadades i Kyiv, Dnipro och Charkiv. Polen skickade upp stridsflyg, aktiverade markbaserat luftvärn och stängde luftrummet längs gränsen. Fyra dagar tidigare hade en rysk drönare träffat ett flerfamiljshus i Galați i Rumänien och skadat två civila, de första sådana skadorna på Nato-territorium. Alliansen såg i praktiken allt. Den kunde nästan inte bekämpa något.

Ser allt, skjuter inte

Polens operativa kommando bekräftade att insatsen avslutades 03.35 utan att polskt luftrum hade kränkts, och angav Natos flygkommando samt Frankrike och Nederländerna som stöd (Fakt.pl). Det var Polens sjätte defensiva aktivering på tolv månader. Varje gång har reaktionen blivit snabbare och fler allierade har deltagit. Det som 2024 framstod som en kris håller på att bli rutin.

Händelsen i Galați den 29 maj visade varför bättre upptäckt inte räcker om beslutet att skjuta inte kan fattas. Rumänien följde drönaren under hela den fyra minuter långa flygningen över rumänskt territorium. F-16-plan var i luften och hade tillstånd att använda vapen. Ändå misslyckades avvärjningen. Att skjuta innebar risk för skador i ett tätbebyggt område. Fredstida rättsregler hindrade eldgivning in i ukrainskt luftrum. Markbaserade system mot drönare saknade klarering för insats i stadsmiljö (Mediafax). Försvarsminister Radu Miruță sade att systemen var ”utformade före 2023, före det storskaliga drönarkriget”.

Rumäniens utrikesminister Oana Țoiu sade offentligt att anfallet i Galați ”faller inom den kategori som motiverar” artikel 4, Natos mekanism för samråd när ett medlemsland anser sig hotat. Rumänien valde ändå att inte åberopa den. Enligt Euronews.ro uppger källor nära presidentämbetet att Washington avrådde och i stället erbjöd överföring av förmågor. Rumänien utvisade Rysslands ambassadör och beordrade att konsulatet i Constanța ska stängas inom 30 dagar.

Den politiska sprickan

Anfallet kom mot en allians som redan är delad om hur ryska attacker nära Natogränsen ska hanteras. Estlands, Lettlands och Litauens presidenter krävde i ett gemensamt uttalande den 21 maj att Nato på östra flanken ska gå från Air Policing, alltså övervakning och identifiering, till Air Defence, där bekämpning är godkänd (Aerotime). Estlands utrikesminister Kaja Tsahkna varnade för att ”varje lucka, varje svagare svar blir en inbjudan till nästa angrepp”.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz markerade solidaritet med Rumänien men föreslog också en särskild EU-associeringsstatus för Ukraina, en politisk gest som inte påverkar själva bristen på avvärjningsförmåga längs östra flanken. Slovakiens premiärminister Robert Fico gick åt andra hållet och krävde ”omedelbar dialog mellan EU och Ryssland” (Noviny.sk, Novinky.cz). Hans egen utrikesminister Juraj Blanár fördömde attackerna i skarpare ordalag. Slovakiens president efterlyste en förstärkning av Natos flank utan att ställa sig bakom Ficos linje om dialog.

Moskvas ram, Natos tidsfrist

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att kriget har gått in i ”ett helt annat paradigm” och hänvisade till ett ukrainskt drönaranfall den 22 maj mot en yrkesskola i ockuperade Starobelsk, där 21 personer enligt ryska uppgifter dödades (Devdiscourse/Reuters, RIA Novosti). FN:s säkerhetsråd uppger att dödstalet inte kan verifieras eftersom Ryssland blockerar tillträde till ockuperat territorium. Peskov tillade att kriget ”skulle kunna vara över före dagens slut” om Ukraina drog sig tillbaka från de regioner som Ryssland gör anspråk på.

Det ”nya paradigmet” följer Kremls dokumenterade vana att koppla upptrappande språk till enskilda händelser för att motivera redan planerade operationer. Samma mönster syntes efter attacken mot Kertjbron 2022 och efter Ukrainas användning av ATACMS 2024.

Rumänien undertecknade den 29 maj kontrakt på 5,6 miljarder euro inom SAFE-programmet, EU-finansierad försvarsupphandling, för bland annat system mot drönare (Digi24). Leveranserna börjar 2027. Natos toppmöte i Ankara den 7–8 juli blir tillfället då Baltikums krav på en formell luftförsvarsposition ska avgöras. Fram till dess befinner sig östra flanken mellan övervakning och bekämpning. Varje drönarincident som passerar utan kollektivt svar höjer tröskeln för nästa.