Beväpnade vakter skyddar lettisk gas

Beväpnade vakter patrullerar nu en vattenkraftsdamm uppströms från Riga och de underjordiska lagren i Inčukalns, där Lettland förvarar sin naturgas. Regeringen har skärpt säkerheten vid båda anläggningarna efter underrättelser om ett möjligt ryskt hot. Premiärminister Andris Kulbergs har enligt Reuters sagt att han bett Nato om mer luftförsvar och fler allierade soldater nära energiinfrastruktur (UNN, Devdiscourse).

Någon attack har inte inträffat. Lettlands svar pekar ändå på en fråga som många europeiska regeringar har skjutit framför sig: när underrättelser varnar för att en civil energianläggning kan bli mål, vem leder försvaret, vem betalar och hur snabbt kan militär hjälp nå en privat operatör?

Ett hot som Baltikum tar bokstavligt

Nato avskräcker. EU skriver regler. Det dagliga skyddet av kraftverk, gaslager och kablar ligger hos nationella regeringar och de bolag som driver anläggningarna. Lettland har nu gjort ansvaret operativt genom att sätta ut vakter och begära allierad förstärkning.

Litauen har fått liknande varningar. President Gitanas Nausėda har hänvisat till underrättelser om möjlig rysk sabotageverksamhet mot baltisk och polsk infrastruktur, även om inga offentliga uppgifter pekar ut ett specifikt mål eller datum (Demócrata, Anews). Litauens svar har kombinerat myndighetsarbete med fysisk bevakning: en regeringskommission har granskat elförsörjningens motståndskraft, medan den offentliga säkerhetstjänsten har tagit över skyddet av flera energianläggningar (Obzor). Försvarsministern lade samtidigt in en viktig begränsning: någon rysk truppuppbyggnad syntes inte vid gränsen. Oron gäller sabotage och störningar som kan förnekas, inte invasion.

Lettisk underrättelsetjänst har separat varnat för att Ryssland förbereder provokationer för att visa att stöd till Ukraina kan få ett pris på hemmaplan (Fox News). Moskva har anklagat alla tre baltiska stater för att hjälpa Ukraina att slå mot ryska oljeterminaler. Samtliga har avfärdat anklagelserna som desinformation (Euronews).

Danmark har med kort varsel skickat upp till 170 soldater till Natos brigad i Lettland (Berlingske). Danska soldater stärker Natos avskräckning. De står inte vakt vid lettiska gaslager.

Lagar på papperet, luckor på marken

EU har ett regelverk för detta. Direktivet om kritiska entiteters motståndskraft, CER, är unionens lagstiftning för fysiskt skydd av samhällsviktiga verksamheter. Det kräver att medlemsländerna identifierar kritiska energibolag och ställer krav på riskanalyser och incidentrapportering (EUR-Lex). Danmark skulle den 17 juli peka ut vilka företag som räknas som samhällskritiska enligt CER. Därefter får bolagen tio månader på sig att ta fram riskanalyser och beredskapsplaner (BT, KPMG). Den tidsplanen förutsätter att hotet väntar.

Tyskland visar varför lagstiftning inte är detsamma som skydd. Landets version av NIS2, EU:s cybersäkerhetsdirektiv, innehåller registreringsfrister och böter. Men mindre vatten- och energibolag saknar ofta kapacitet att leva upp till kraven, och informationsflödet mellan myndigheter och de bolag som driver systemen är fortsatt långsamt (BR).

Finland drar den tydligaste gränsen. När befälsordningen är klar, som vid gränsstängningar, kan staten agera snabbt (Finlex). När infrastrukturen är privatägd, utspridd eller ligger under vatten samordnar staten, medan operatörerna reparerar. Efter att gasledningen Balticconnector 2023 kapades av misstänkt ankardragning tog reparationerna månader. En nordisk analys av händelsen slog fast att gemensamma standarder för fysiskt skydd och ramar för akuta reparationer fortfarande saknas i regionen (shattered.io).

Natos biträdande generalsekreterare sade i juli till Europaparlamentet att svar på sabotage, cyberattacker och störningar som kan förnekas fortfarande är politiska beslut, inte automatiska utlösare av kollektivt försvar enligt artikel 5, Natos löfte om att ett angrepp på en allierad kan behandlas som ett angrepp på alla (NATO). Samma månad antog EU sitt hittills största paket med cybersanktioner mot Ryssland (Estonian MFA). Sanktioner straffar. De skyddar inte en damm.

Lettland har satt ut vakter, bett Nato om luftförsvar och beskrivit hotet öppet. Stora delar av Europas kritiska energiinfrastruktur vilar fortfarande på efterlevnadskalendrar. Den avgörande frågan är praktisk: vem leder skyddet av en anläggning när en varning kommer, vem finansierar fysiskt skydd vid privatägda objekt och hur snabbt kan militärt stöd nå en civil operatör under hot? Regeringar och operatörer behöver svara innan en incident gör det åt dem.