Aten protesterar mot ukrainsk havsdrönare

Den 7 maj upptäckte fiskare nära Kap Dukato på den grekiska ön Lefkas i Joniska havet en sex meter lång svart farkost som drev in i en kustgrotta. Motorn var fortfarande i gång. Ombord fanns upp till 300 kilo sprängämnen, tre anslagsutlösta detonatorer och satellitkommunikationsutrustning värd uppskattningsvis 300 000 euro (Euronews, Newsit). Grekiska marinens röjdykare identifierade farkosten som en obemannad ytfarkost, i praktiken en flytande bomb byggd för att ramma och sänka fartyg, och sprängde lasten under kontrollerade former. Svårare var att fastställa vem den tillhörde.

Från Magura till Kozak Mamaj

Grekiska militäranalytiker klassade först drönaren som en ukrainsktillverkad Magura V3, samma typ som Ukraina har använt mot ryska örlogsfartyg i Svarta havet. Den 12 maj sade försvarsminister Nikos Dendias till EU-kollegor i Bryssel att han var "säker på att den är ukrainsk". Dagen därpå avvisade UFORCE, den enda tillverkaren av Magura, uppgiften rakt av: konstruktionen motsvarade ingen av bolagets produkter, och V3-modellen "existerar helt enkelt inte".

Beteckningen ändrades därefter. V3 blev V5. Den 19 maj landade grekiska tjänstemän i "Kozak Mamaj", en annan kamikazedrönare som kopplas till Ukrainas säkerhetstjänst SBU snarare än till landets militära underrättelsetjänst (Focus.ua). UFORCE hade rätt i att drönaren inte var deras. Men den var ukrainsk.

Nära avfyrning, okänt mål

En gemensam rapport från Greklands generalstab, GEETHA, och underrättelsetjänsten EYP, färdigställd den 15 maj, slog fast att drönaren kom ur kurs efter ett fel i navigationssystemet. Enligt Reuters fanns betydande mängder bränsle kvar i tankarna, vilket talar emot en lång färd. Det pekar i stället mot en avfyrning i närområdet, sannolikt från ett moderfartyg någonstans i Joniska havet eller Adriatiska havet.

Rapporten namngav inget mål. Grekisk underrättelsetjänst bedömer att drönaren var riktad mot ett fartyg i Rysslands "skuggflotta", nätverket av äldre tankfartyg som transporterar rysk olja och samtidigt försöker undvika västliga sanktioner (Maritrace). Ukraina har angripit sådana fartyg med sprängladdade drönare i farvatten mellan Svarta havet och västra Medelhavet. Lefkas ligger mitt i den korridoren.

Aten protesterar, ensamt

Den 28 maj, vid EU:s informella utrikesministermöte i Limassol på Cypern, informerade utrikesminister Giorgos Gerapetritis EU:s utrikeschef Kaja Kallas och talade med sin ukrainske kollega Andrij Sybiha. Aten förbereder nu en formell diplomatisk démarche, en protest som skapar ett juridiskt protokoll och ligger steget under att kalla hem en ambassadör (ProtoThema).

Inget annat EU-land har offentligt ställt sig bakom Grekland. Den internationella havsrätten ger ingen bindande ordning för oavsiktliga intrång av beväpnade drönare från vänskapligt sinnade stater. Då återstår bilateral diplomati, vilket placerar Aten i ett känsligt läge: Grekland protesterar formellt mot ett land som resten av Europa samtidigt förser med vapen.

Frågan är större än den enskilda farkosten. EU saknar en mekanism för lägen där ett allierat lands vapen hamnar fel i europeiska farvatten. Drönaren vid Lefkas kan ha varit ett isolerat tekniskt haveri. Den kan också visa att ukrainska attacker mot skuggflottans tankfartyg numera passerar genom EU:s maritima närområde, medan medlemsländer som aldrig har tillfrågats får hantera det som driver i land.