Baltikum protesterar mot deportationsbluff

I baltiska informationskanaler återkommer samma falska påstående: att Lettland, Estland och Litauen förbereder massdeportationer av sina ryskspråkiga invånare. Uppgiften är felaktig. Att den återkommer inför Lettlands höstval och Estlands parlamentsval våren 2027 ser inte ut som en slump. Det offentliga underlaget visar däremot tydligare att kampanjen finns än vem som styr den.

Gammal anklagelse, valtajming

Moskva har länge anklagat de baltiska regeringarna för att förfölja ryskspråkiga. Det nya ligger i paketeringen: välkända teman samlas nu ihop och förstärks när val närmar sig. Alla tre regeringarna har avvisat påståendena. Baltiska diplomater lämnade en gemensam demarche, en formell diplomatisk protest, till det ryska utrikesdepartementet och anklagade Moskva för fortsatt fabricering (Lrytas). Estlands utrikesdepartement beskrev det som en "omfattande desinformationskampanj" och tillrättavisade formellt Moskva (ERR English). Litauens statliga säkerhetstjänst beskrev propaganda som syftar till att splittra samhällen efter etniska linjer och misskreditera alla tre länderna som Ukrainaanhängare (Lrytas/ELTA).

Estlands chef för militär underrättelsetjänst, Ants Kiviselg, sade att kampanjen syftar till att skapa rädsla för eskalering och bryta upp västligt stöd till Ukraina (ERR). Lettiska medier har följt hur samma deportationspåståenden sprids i landet (Puaro). Säkerhetsexperten Meelis Oidsalu bedömer att ökningen "kan hänga samman" med de annalkande valen. Den reservationen är viktig. Offentliga källor bekräftar kampanjens existens och innehåll. De innehåller inte nätverksanalys eller plattformsdata som bevisar en centralt styrd valoperation.

Grannländerna känner sig utsatta

Polen, Finland och Tyskland behandlar inte detta som ett baltiskt medieproblem. Varje land läser desinformationsvågen genom sina egna sårbarheter. Polens biträdande försvarsminister har varnat för ryskt sabotage och cyberangrepp mot kritisk infrastruktur (Rzeczpospolita). Finlands utrikesminister har fördömt Rysslands baltiska kampanj samtidigt som landet infört nya lagar för infrastrukturskydd (Yle). Tyskland, som stationerar en permanent stridsbrigad i Litauen, ser baltisk politisk stabilitet som en militär fråga. När informationskrig gör det svårare att förankra östflankens militära närvaro hos tyska väljare gynnas Moskva (FAZ).

Europa kan namnge problemet. Bara åklagare kan stoppa det.

EU:s och Natos verktyg mot informationskrig under valperioder är medvetet uppdelade. EUvsDisinfo, EU:s enhet för att synliggöra desinformation, kan identifiera falska berättelser men inte ta bort innehåll eller väcka åtal mot nätverk. Digital Services Act, EU:s lag för stora digitala plattformar, kräver att plattformarna bedömer valrelaterade risker (European Commission). Det finns däremot inget offentligt underlag som visar vilka plattformar som bar deportationspåståendet eller om något innehåll ledde till åtgärder.

Bara nationella myndigheter kan störa nätverken bakom innehållet. I juni bad Lettlands säkerhetstjänst VDD åklagare att väcka åtal mot fyra personer för spioneri för Rysslands räkning genom den proryska gruppen "Baltic Antifascists" (VDD). Estlands inre säkerhetstjänst KAPO bedriver parallellt kontraspionagearbete. Bryssel kan inte leverera någon av dessa saker.

Den röst som saknas

En grupp står i centrum för hela historien men saknas i underlaget: ryskspråkiga invånare i Lettland och Estland. Moskva säger sig tala för dem. De baltiska regeringarna avvisar anspråket. Någon systematisk opinionsmätning bland dessa grupper har inte framkommit i det tillgängliga materialet.

En enskild fabricering övertygar kanske inte särskilt många. Men när Moskva gång på gång säger till en grupp att den är hotad byggs misstron upp, och vissa väljare slutar delta. De baltiska regeringarna har avslöjat lögnen. De har ännu inte visat väljarna tillräckligt mycket om maskineriet som sprider den. KAPO och VDD bör före valen lägga fram transparensrapporter: vad de vet om operationens struktur, vad plattformarna gör och vad medborgarna bör vara uppmärksamma på.