Peking stryper export till EU-bolag

Kampen om råvarorna bakom modern försvarsteknik har nu nått in i EU:s egen sanktionspolitik. Den 24 juli, bara timmar efter att EU antagit sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland, satte Kinas handelsministerium upp 14 europeiska aktörer i åtta medlemsländer på sin exportkontrollista. Kinesiska leverantörer förbjuds därmed att sälja produkter med dubbla användningsområden, alltså varor som kan användas både civilt och militärt, till dem (MOFCOM, AP).

Symboliken var tydlig. EU hade just listat 14 kinesiska och Hongkongbaserade bolag som enligt unionen bidragit till Rysslands krigsekonomi. Kina svarade med 14 europeiska namn (EEAS).

Logiken är enkel, men besvärlig för Europa. EU kan rikta sanktioner mot kinesiska bolag som hjälper Ryssland. Kina kan i sin tur strypa tillgången till material som Europas egen försvarsindustri fortfarande behöver.

Vad Peking riktade in sig på

Bolagen på listan är inte slumpmässigt valda. Rheinmetall, Tysklands största försvarskoncern, finns där tillsammans med Tatra Trucks, den tjeckiska tillverkaren av militära fordon, Vigo Photonics, en polsk producent av infraröda detektorer, franska halvledarbolaget III-V LAB, dröntillverkaren Cavok UAS och litauiska laserbolaget Ekspla (Politico, Xinhua).

Tyngdpunkten ligger nära sällsynta jordartsmetaller, gallium, germanium och indiumfosfid. Det är material där Kina har en dominerande ställning i den globala försörjningskedjan.

Exportkontrollen har också en andra nivå. Utländska mellanhänder, oavsett land, förbjuds att föra vidare kontrollerade varor med kinesiskt ursprung till de listade bolagen (SCMP, Reuters). Ett europeiskt företag kan alltså inte enkelt gå runt beslutet genom att köpa via en återförsäljare utanför Kina, om själva materialet kommer från Kina.

Buffertar, inte lösningar

Den omedelbara skadan varierar. Tatra Trucks uppgav för tjeckiska medier att bolaget inte använder de berörda kinesiska komponenterna och därför inte väntar sig några produktionsstörningar (Novinky). Rheinmetall säger sig ha lager av sällsynta jordartsmetaller som räcker i fyra till fem år (Handelsblatt). Vigo Photonics medgav exponering mot halvledarsubstrat, däribland indiumfosfid, men uppgav att det har alternativa leverantörer i Japan och Europa samt lager för mer än ett år (Business Insider Polska).

Det är kortsiktiga skydd, inte strukturella lösningar. Riskerna är större för mindre bolag. De tre franska aktörerna på listan rör sig från chipsteknik till drönare och har exponering mot gallium- och indiumföreningar där det finns få icke-kinesiska leverantörer i industriell skala (Euractiv). De tyska materialhandlarna Sindlhauser och Antraco ligger ännu närmare råvarulagret, där ersättningsflöden är svårast att ordna och offentlig information om alternativ är begränsad (VerkehrsRundschau).

Sanktionernas återkoppling

EU:s Rysslandssanktioner verkar nu i en kinesisk återkopplingskedja. Det 21:a paketet antogs först efter flera veckors låsning, där Grekland blockerade beslutet på grund av en klausul om LNG-sjöfart, vilket To Brief tidigare rapporterat. Kinas svar lägger till en ny fråga inför kommande sanktionsrundor: vilka europeiska bolag kan Peking rikta in sig på nästa gång?

Det antagna paketet har inte urvattnats. Det innehåller nya åtgärder mot energi, finans och exportkontroller (EEAS). Men den politiska kostnaden stiger. Medlemsländerna pressas redan av sjöfarts- och energilobbyer. Nu får även försvarsleverantörer ett tydligare skäl att bromsa.

EU-kommissionen uppgav för tjeckiska medier att den analyserar åtgärden tillsammans med medlemsländer och berörda företag (Seznam Zprávy). Men kommissionen kan främst samordna. Det är bolagen och de nationella regeringarna som måste lösa själva inköpsproblemet. Det finns ingen EU-mekanism som hjälper företag att snabbt hitta alternativa källor till försvarskritiska material när ett tredjeland stoppar leveranser.

Kinas lista är avvägd. Den är stor nog för att visa att Europas försvarsupprustning vilar på kinesiska insatsvaror, men liten nog för att lämna utrymme för ytterligare steg. Symmetrin, 14 mot 14, är ett budskap snarare än en övre gräns. När det 22:a sanktionspaketet når förhandlingsbordet kommer försvarsindustrins exponering att finnas där tillsammans med sjöfarts- och energiintressena. Offentligt har Europa fortfarande inget gemensamt svar på en sanktionspolitik som kan utlösa tryck mot de egna försvarsleverantörerna.