Belgiens momstvist låser budget på 10 miljarder euro

Premiärminister Bart De Wever vill förbättra de offentliga finanserna med omkring 10 miljarder euro till 2029 (Business AM). Koalitionspartnerna godtar målet men är oense om notan ska bäras av konsumenter, löntagare eller dem som använder offentliga tjänster. Belgien ska lämna EU-kommissionen ett budgetutkast senast 15 oktober (Belgian Chamber). När regeringens kärna samlades på lördagseftermiddagen blev momsen den främsta stötestenen. Ministrarna skildes åt på kvällen utan uppgörelse (De Standaard, RTBF).

Höjd moms ska finansiera lägre skatt på arbete

Moms, eller mervärdesskatt, är en procentsats som läggs på priset i kassan. Enligt medierapporteringen skulle De Wevers plan höja normalskattesatsen, som gäller de flesta varor och tjänster, från 21 till 22 procent. De reducerade nivåerna på 6 och 12 procent skulle slås ihop till en skattesats på 9 procent. Frukt och grönsaker skulle möjligen få nollmoms (Brussels Times, RTL Info). Regeringen har inte redovisat vilka varor som skulle hamna i respektive skikt, så listan är fortfarande preliminär.

Ett räkneexempel i De Morgen visar vad ändringen kan innebära: en vara som kostar 100 euro inklusive 6 procents moms skulle kosta cirka 102,83 euro med 9 procents moms och cirka 94,34 euro med nollmoms (De Morgen). Beräkningen förutsätter att butikerna fullt ut för över skatteändringen på kunderna, vilket inte alltid sker. Med samma antagande skulle varor i dagens mellanskikt bli något billigare och varor med normalskattesats något dyrare.

De Wever vill använda momsintäkterna till att snabbare sänka skatten på arbete, i förhoppningen att lägre arbetskostnader får företagen att anställa fler (Brussels Times). Om ett hushåll går plus eller minus beror därför på vad det köper och hur mycket det får del av skattesänkningarna. Planen anger ännu inte vilka som skulle få del av dem. Utrymmet för skattesänkningar har redan krympt, från omkring 4,5 miljarder till 2,5 miljarder euro, sedan undantag och kompensationer lagts till (De Standaard).

Fackförbundet CSC beställde en simulering som beräknade kostnaden till 348 euro per år för en genomsnittlig löntagare (CSC). Siffran bygger på fackets eget scenario, inte på ett överenskommet paket.

Alternativen lägger kostnaden på andra

MR, det franskspråkiga liberala partiet i koalitionen, motsätter sig att en del av pengarna tas in vid kassan. Partiledaren Georges-Louis Bouchez hävdar att högre skatter skadar löntagare och medelklassen. Han hänvisar till en koalitionsregel enligt vilken nya skatter får stå för högst en niondel av den samlade budgetanpassningen, alltså summan av besparingar och ökade intäkter (MR).

Partiet lägger fram en egen kalkyl. Målet på 10 miljarder euro skulle nås med 4 miljarder från åtgärder som partiet säger redan är beslutade, 1,5 miljarder från tillväxt och 4,5 miljarder i nedskärningar (MR). Att räkna in tillväxt bygger på antagandet att en större ekonomi ger högre skatteintäkter med dagens skattesatser. Det är en prognos, inte pengar som redan finns. MR har inte angett vilka utgifter som ska skäras ned, så det går ännu inte att se vilka som får bära kostnaden.

Även nedskärningar möter motstånd. Les Engagés och de flamländska socialisterna i Vooruit, båda koalitionspartier, motsätter sig besparingar på omkring 2 miljarder euro i vården (RTL). Det framgår inte av rapporteringen hur besparingarna skulle genomföras. Beroende på utformningen kan patienter få högre kostnader, längre väntetider eller färre vårdinsatser.

Därför följer Bryssel frågan

Eurostat redovisade Belgiens underskott för 2025 till 5,2 procent av BNP (Eurostat). Underskottet är skillnaden mellan statens utgifter och inkomster. BNP mäter värdet av allt som ekonomin producerar på ett år. Statsskulden motsvarade 107,9 procent av BNP. EU:s referensvärde för underskott är 3 procent, och medlemsländerna har genom rådet gett Belgien till 2029 att rätta till det som de bedömer vara ett alltför stort underskott (Council recommendation).

Att missa tidsfristen den här veckan vore inte första gången. I fjol missade Belgien tidsfristen i oktober och lämnade in sin plan för 2026 först den 14 januari 2026 (Eurogroup). EU-reglerna föreskriver ingen automatisk bot för en sen inlämning (Regulation 473/2013).

Förseningen är det mindre problemet. Belgiens underskott ligger långt över EU:s referensvärde, och koalitionen är enig om att det måste minska. Ännu är det oklart hur anpassningen ska fördelas mellan konsumenter vid kassan, löntagare som väntar på skattesänkningar och patienter i vården. Så länge listan över varor för varje momssats inte är fastställd går det inte att säga exakt vad förändringen skulle kosta ett enskilt hushåll.