Belgien vill ha sanktioner efter attack i Taybeh

Den 17 oktober följde europeiska diplomater palestinska olivplockare nära Taybeh på den ockuperade Västbanken, i ett försök att minska risken för angrepp från bosättare. Maskerade män gick till angrepp mot en fransk borgmästare inför diplomaterna (AP, Guardian). Belgien vill nu att EU inför sanktioner mot de ansvariga. Frankrike och Polen, vars diplomater också var på plats, kräver att Israel självt utreder och straffar angriparna.

Vittnen som kunde dokumentera men inte skydda

Diplomaterna var där för att synas. Belgiens generalkonsul i Jerusalem, Anick Van Calster, sade till tv-kanalen VRT att utländska besökare går med plockarna i hopp om att deras närvaro ska hålla angriparna borta. Hon beskrev hur maskerade män kom på små terrängfordon och kastade borgmästaren till marken (VRT).

Borgmästaren Bernard Baudoux kom till Taybeh eftersom hans hemstad, Aulnoye-Aymeries, har band till orten. Han uppgav för Reuters att han träffats av järnstänger eller klubbor, men att han inte behövde sjukhusvård (Reuters). AP rapporterade att angriparna också krossade rutan på en belgisk konsulär bil. Baudoux är 78 år (AP).

Det finns också dokumentation utanför myndigheternas redogörelser. En reporter från Guardian filmade ögonblicken precis före och efter angreppet (Guardian).

Det är bönderna som får bära risken när besökarna har lämnat platsen. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor registrerade 178 bosättarattacker i samband med skörden under oktober och november 2025. Angreppen ledde till personskador eller skador på egendom (OCHA). En familj som drivs bort från sin olivlund under plockningen kan förlora årets skörd. Skadade träd kan också slå mot skördarna under följande år.

Israels armé fördömde vad den kallade ett allvarligt angrepp utfört av israeliska upploppsmakare. Armén uppgav att inga soldater var på plats och att besöket inte hade samordnats med den (Times of Israel). Premiärminister Benjamin Netanyahus kansli intog en annan hållning. Det sade att det var för tidigt att dra slutsatser och varnade för en smutskastningskampanj mot bosättarna (Times of Israel). Den försiktigheten står illa till med arméns egen beskrivning av angriparna som israeliska upploppsmakare.

Belgien vänder sig till Bryssel, Frankrike och Polen till Israel

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot kopplade våldet till Israels bosättningspolitik. Han sade att Belgien skulle fortsätta verka för EU-sanktioner mot de ansvariga och dem som stödjer dem (Prévot på X). Han namngav inga personer eller grupper och lade inte fram något formellt förslag.

Frankrike krävde att angriparna grips och åtalas, och att civila och diplomatiska beskickningar skyddas. Landet bad inte om nya EU-sanktioner (franska utrikesdepartementet). Polen uppgav att dess diplomater inte skadats och, enligt de första uppgifterna, inte heller varit särskilt utpekade. Warszawa krävde snabba förklaringar och att Israel ställs till svars (Notes from Poland).

Belgiens linje kräver stöd från alla andra EU-regeringar. Enligt EU:s sanktionssystem för människorättskränkningar fryses tillgångarna för personer och grupper som förs upp på listan, och individer förbjuds att resa in i unionen. Varje ny listning kräver enhällighet, vilket ger varje medlemsland vetorätt (rådet).

EU-regeringarna har tidigare kunnat enas. Den 28 maj 2026 förde de upp tre personer och fyra organisationer med koppling till våldsamma bosättarutposter på listan (rådet).

Två vägar till ansvarsutkrävande

Den väg som Frankrike och Polen föredrar går genom Israels domstolar. Israelisk polis inledde en brottsutredning, men inga gripanden hade meddelats den 18 oktober (Reuters). Människorättsorganisationen Yesh Din fann att 93,6 procent av de utredningsärenden organisationen följde mellan 2005 och 2025 lades ned utan åtal (Yesh Din). Det utfallet säger inte vad som kommer att hända i det här fallet. Men i Yesh Dins material var åtal ovanliga.

De två vägarna fungerar oberoende av varandra. En EU-sanktion skulle få konsekvenser även om ingen israelisk domstol prövar fallet, och ett åtal kräver inget beslut i Bryssel. Än så länge har sanktionsspåret inte lett till något konkret, och Israel hade inte meddelat några gripanden vid den senaste rapporteringen. Attacken har dokumenterats av diplomater och filmats, men Belgien har inte lagt fram några namn för sanktioner.