Techjättar lånar 40 miljarder euro

Omkring 40 miljarder euro i obligationer från USA:s största teknikbolag finns nu i europeiska investerares portföljer. Det motsvarar ungefär 1 % av de stora eurobaserade företagsobligationsindex som investerare följer, och cirka 10 % av alla nya företagsobligationer i euro som har emitterats i år (ECB). Fyra analytiker vid ECB varnade i söndags för att en fortsatt ökning kan pressa upp finansieringskostnaderna för europeiska företag som söker kapital hos samma investerare. Än så länge syns inga tydliga störningar. Men mekanismen är värd att följa.

Varför låna euro för att använda dollar?

Alphabet, Amazon, Meta, Microsoft och Oracle har nästan alla sina intäkter i dollar. Ändå säljer de allt fler obligationer i euro. Skälet är enkelt: ECB:s räntor ligger under den amerikanska centralbanken Federal Reserves. Bolagen lånar i euro och använder sedan ett valutabyte, en finansiell transaktion där euro växlas mot dollar över tid, för att få fram dollarfinansiering. Slutkostnaden blir lägre än om de hade lånat direkt i USA (Morningstar). Pengarna går till datacenter, AI-chip och energiinfrastruktur, till övervägande del i USA (ECB).

Takten har ökat snabbt. Enligt ECB nästan fördubblades hyperskalarnas andel av så kallade "reverse Yankee"-obligationer, alltså dollarbolag som lånar i euro, mellan 2025 och 2026 (ECB). Bara Amazon sålde euroobligationer för 14,5 miljarder euro i en enda emission i mars (Bloomberg). Den totala eurofinansieringen från amerikanska icke-finansiella företag passerade 60 miljarder euro under 2026 (Reuters). De 60 miljarderna avser årets nya upplåning. De 40 miljarderna är den utestående skulden som fortfarande ligger i investerarnas portföljer. Båda talen stiger.

Tre vägar till högre kostnader för europeiska låntagare

ECB-inlägget, skrivet av Anne Duquerroy, Oana Furtuna, Imène Rahmouni-Rousseau och Lia Vaz Cruz, pekar ut tre kanaler (ECB, Euractiv).

Utbudstryck. När fler obligationer konkurrerar om samma investerarkapital kan köparna kräva högre avkastning. Högre räntor på obligationer från Amazon eller Alphabet tenderar då att dra upp priset även för andra låntagare som säljer liknande papper.

Investerare flyttar kapital. Pensionsfonder och försäkringsbolag vill ha långa obligationer med hög kreditvärdighet. Big Techs skulder passar den profilen. När investerare i euroområdet ökade sina köp av företagsobligationer under det senaste året tog fem hyperskalare 15 % av ökningen (EUobserver). Varje euro som placeras i en Amazonobligation kan inte samtidigt finansiera ett europeiskt företag eller en statlig emittent.

Fonder köper för att index kräver det. Många fonder följer obligationsindex passivt och köper det som ingår i indexet. När Big Tech får större vikt där köper passiva fonder mer av dessa obligationer och mindre av andra låntagare. Hyperskalare står nu för cirka 1,2 % av det europeiska indexet för investment grade, alltså obligationer från bolag som bedöms ha låg kreditrisk. I motsvarande amerikanska index är andelen redan nära 5 % (Marketscreener). Om Europa rör sig mot samma nivå ökar den automatiska omviktningen.

Vem vinner, vem förlorar?

Vinnarna är teknikbolagen själva, som får billig finansiering, och bankerna som arrangerar emissionerna. Santander och BBVA hjälpte till att placera Alphabets stora eurotranch (Cinco Días). Även europeiska pensionsfonder gynnas på kort sikt, eftersom de får tillgång till långa obligationer som ger mer än statsobligationer (EUobserver).

De första förlorarna blir sannolikt europeiska företag med liknande kreditvärdighet och löptider. De söker kapital hos samma investerare. Statsskulder konkurrerar mindre direkt, eftersom statsobligationer fyller andra funktioner i portföljerna. Men Frankrike planerar att sälja medel- och långfristiga obligationer för 310 miljarder euro under 2026 (Agence France Trésor), och EU-kommissionen har omkring 660 miljarder euro i gemensam EU-skuld utestående (European Commission). Även dessa låntagare ryms på samma balansräkningar hos stora institutionella investerare. Om Big Techs obligationer närmar sig den indexvikt på nära 5 % som redan finns i USA blir trängseln tydligare.

Risken börjar när volymen ändras

ECB:s egen bedömning är återhållsam: "No such spillovers are evident in the euro area so far" (ECB). Goldman Sachs räknar med att globala AI-investeringar ökar från 0,9 % av världens BNP 2026 till 1,4 % 2028 (Goldman Sachs). Om ens en del av den ökningen finansieras med euroobligationer växer dagens hanterbara indexandel på 1 %.

Frågan för europeiska pensionsfonder, tillsynsmyndigheter och finansdepartement är hur stor del av USA:s AI-utbyggnad som ska finansieras av europeiskt sparande innan europeiska företag själva får en motsvarande del av molnintäkterna, chipkapaciteten och prissättningsmakten som AI-investeringarna skapar.