Handelsfartyg saknar eskort i Svarta havet

Sju besättningsmedlemmar från tankfartyget Wine Trader saknades fortfarande när rumänska räddningsstyrkor återupptog sökandet den 16 oktober (Reuters). Sedan början av oktober har handelsfartyg sänkts eller satts i brand utanför Rumänien och Bulgarien, som båda är medlemmar i EU och Nato. Uppgifterna om vad som träffat fartygen varierar, och varken Nato eller EU har lagt fram någon plan för att skydda sjöfarten.

Vad Bulgarien dokumenterat och Rumänien inte har kunnat fastställa

Den första förlusten kom den 5 oktober, då ett spannmålsfartyg sjönk utanför Rumäniens kust. Rumäniens inrikesministerium redovisade två döda och 11 räddade, men fastställde inte orsaken (MAI).

Bulgariens dokumentation är tydligare eftersom regeringen själv pekar ut vapnet. Den 6 oktober uppgav Sofia att luft- och sjödrönare hade träffat två handelsfartyg i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon, havsområdet utanför territorialvattnet där landet råder över resurserna men inte över genomfartstrafiken (BTA). Ett av fartygen sjönk.

En andra omgång angrepp följde den 13 oktober, enligt uppgifter från Bulgariens transportministerium (Bulgarian transport ministry). Ett av fartygen, HS Dignity, sjönk. Fem besättningsmedlemmar räddades och 11 uppgavs saknade (AFP).

Omständigheterna kring de rumänska fartygen är mer oklara. Två tankfartyg, Yara J och Wine Trader, började brinna nära hamnen i Sulina i mitten av oktober. I sitt första meddelande beskrev Rumäniens sjöfartsmyndighet en brand ombord på Wine Trader. Fem av de tolv i besättningen hade räddats, men ingen orsak angavs (Romanian Naval Authority via AGERPRES).

President Nicușor Dan sade att drönare hade träffat båda tankfartygen. Den egna regeringen gav inte honom fullt stöd. Tillförordnade försvarsministern Radu Miruță sade att militärradarn inte visat någon drönare på väg mot Yara J (AGERPRES).

Att peka ut Ryssland kräver belägg

Rumäniens utrikesminister Oana Țoiu håller Ryssland fullt ansvarigt för att ha gjort Svarta havet farligt. Det är en politisk bedömning av vem som har skapat riskerna, och den är lättare att argumentera för. Att fastställa vem som skickat i väg varje drönare är svårare. Ingen regering har gjort det.

Bulgariens premiärminister Rumen Radev säger att Ryssland gynnas av angreppen, men att Sofia saknar tillräckliga belägg för att peka ut angriparen (BTA). Dan sade själv den 16 oktober att det var för tidigt att slå fast att Ryssland låg bakom angreppen (DC News). Den tydligaste direkta uppgiften hittills kommer från en enda anonym militär källa inom Nato, som uppgav för Reuters att drönarna som träffade tankfartygen vid Sulina kom från Ryssland (Reuters).

De allierade intar samma hållning. Frankrike fördömde angreppen den 15 oktober, men sade att landet inte hade pekat ut Moskva som ansvarigt för händelserna (French foreign ministry). Bulgarien har bett EU och Nato om teknisk hjälp med att spåra drönarna.

Vem kan skydda fartygen

Dan och Radev träffade Natos generalsekreterare Mark Rutte den 15 oktober (To Brief). Rutte hänvisade till det drönarskydd som redan finns utplacerat längs Natos östra flank. Han presenterade ingen patrullering eller eskort för handelsfartygen (NATO).

En insats från Nato skulle kräva att medlemsländernas regeringar enas. Deras ambassadörer väntas diskutera Svarta havet (Radio Romania International). Bulgarien har bett om stridsflyg och system mot drönare från Nato.

EU-ländernas ledare möttes den 16 oktober och krävde säker passage för alla handelsfartyg (European Council). De fördömde angreppen utanför Bulgarien och Rumänien utan att säga vem som låg bakom. I ett separat ställningstagande lade de ansvaret på Ryssland för den bredare kampanjen mot Ukrainas hamnar. Någon marininsats inleddes inte.

Rumänien har hittills fått ett erbjudande. Dan säger att ett franskt tekniskt team har erbjudit hjälp, medan det dröjer 1,5 till 2,5 år innan Rumäniens EU-finansierade luftförsvar är på plats (Radio România Actualități). Ett erbjudande innebär ännu inte att ett fartyg eller en radar finns på plats.

Det som hittills är belagt ger en tydlig bild. Bulgarien har rapporterat direkta drönarattacker mot fyra fartyg (BTA, Bulgarian transport ministry). Orsaken till bränderna på de rumänska tankfartygen är mer osäker. Varken Nato eller EU har presenterat någon insats för att skydda fartygen. Tills de allierade regeringarna fattar beslut om en sådan insats får besättningarna på väg mot Ukrainas hamnar och Donau själva bära risken.