Rumänsk gasplattform dubblar produktionen

Utanför Rumäniens kust står nu en produktionsplattform i 120 meter djupt vatten i Svarta havet. Neptun Alpha väger 16 500 ton, är 225 meter hög och ska till stor del kunna drivas utan bemanning (OMV, Trend). Operatörerna, OMV Petrom och det rumänska statligt kopplade Romgaz, uppger att en 160 kilometer lång rörledning till land är färdig och att den första gasen ska börja flöda 2027 (The Diplomat, Agerpres).

Vid full kapacitet väntas fältet producera omkring 8 miljarder kubikmeter gas per år. Det skulle nästan fördubbla Rumäniens nuvarande produktion på cirka 9–10 miljarder kubikmeter (GTAI, Enerdata). De utvinningsbara reserverna uppskattas till omkring 100 miljarder kubikmeter, och investeringen på 4 miljarder euro delas lika mellan de två operatörerna (OMV). Det räcker för att ändra gasbalansen i sydöstra Europa. Det räcker inte för att styra EU:s gaspriser i stort.

Handlare bokar rören innan gasen finns

Den tydligaste marknadssignalen syns vid gränsen mot Ungern. Vid Csanádpalota, den sammankopplingspunkt där rumänsk gas går in i Ungern, har all återstående rörledningskapacitet till och med 2032 bokats. Ytterligare 30–40 procent av kapaciteten fram till 2036 är redan reserverad (Portfolio). I juli nådde gasflödena från Rumänien till Ungern rekordnivån 7,7 miljoner kubikmeter per dag (Világgazdaság). Något offentligt köpeavtal kopplat till Neptun Deep har inte presenterats. Men handlare säkrar transportkapacitet som om gasen kommer.

Även Bulgarien förbereder sig. Bulgartransgaz planerar att fördubbla kapaciteten på rutten från Grekland genom Bulgarien till Rumänien, från 5 till 10 miljarder kubikmeter per år 2027–2028 (Mediapool, News.bg). Den korridoren kopplar grekiska terminaler för LNG, flytande naturgas, till Centraleuropa och ger gasen en syd-nordlig väg som tidigare saknades. För Grekland är bilden mer dubbel. Rumänsk offshoregas stärker nyttan av infrastruktur som grekiska bolag har varit med och byggt, men kan också minska framtida efterfrågan på grekisk LNG i Bulgarien och Rumänien om den rumänska gasen blir billigare (iefimerida).

Vem vinner, vem betalar och vad som saknas i kalkylen

Rumäniens regering räknar med omkring 20 miljarder euro i budgetintäkter under projektets livstid (Știripesurse). OMV:s aktieägare får en stor produktionsresurs inom EU i ett läge där ny europeisk gastillförsel är knapp. Ungern och Bulgarien får ett möjligt alternativ till rysk gas, även om möjlig kapacitet och undertecknade kontrakt inte är samma sak.

Lägre konsumentpriser är däremot inte visade. Gas handlas på sammanlänkade marknader, vilket betyder att större rumänsk produktion inte automatiskt sänker priset för hushåll eller industri. Rumänien visar själv problemet: även dagar när den inhemska produktionen översteg konsumtionen steg priserna på day-ahead-marknaden, där köpare betalar för leverans nästa dag, drivet av bredare europeiska marknadsförhållanden (Energy Focus Romania).

Den offentliga projektkalkylen saknar också en säkerhetskostnad. Plattformen ligger i samma Svarta hav där drönarattacker mot tankfartyg vid Rysslands terminal i Novorossijsk tidigare denna månad fick Kazakstan att stoppa råoljeleveranser (To Brief). Rumänien skjuter redan ned drönare nära sina gränser. Bukarest säger att landet behöver uppgraderad radar, drönarkapacitet och sensorer för att skydda plattformen före starten 2027 (Marketscreener, Antena 3). Den kostnaden syns inte i de offentliga intäktsprognoserna.

GTAI bedömer att Rumänien efter 2027 kan få ett exportöverskott på 3–5 miljarder kubikmeter per år (GTAI). Det är tillräckligt för att påverka gasförsörjningen i sydöstra Europa, men inte för att rita om kontinentens prissystem. Plattformen visar att Rumänien kan föra gasen i land. Det som återstår är att visa vem som köper den på långa kontrakt, till vilket pris och vad det kostar att skydda en stor, i huvudsak obemannad struktur i ett omstritt hav.