Gripanden i BND får allierade att granska underrättelsedelning

BND tar också emot uppgifter från utländska partner, som utgår från att materialet förblir under tysk kontroll. Därför väcker misstankarna om en läcka frågor om vad som kan ha nått utomstående. Tyska åklagare misstänker att en medarbetare vid flera BND-chefers kansli överlämnade närmare 2 000 interna dokument till August Hanning fram till juni 2022 (Federal prosecutors' statement). Hanning ledde tidigare BND, Tysklands utrikesunderrättelsetjänst. Spåret upptäcktes av en slump i en annan utredning. Enligt åklagarna byggde uppgifter som Hanning lämnade till en utländsk underrättelsetjänst delvis på materialet. De kan däremot inte bekräfta att en separat analys nådde en annan utländsk tjänst (Federal prosecutors' statement).

En betald kanal från BND-chefernas kansli

Medarbetaren, som identifierats som Manfred D., var kontorschef åt flera BND-chefer från mars 2012 till mars 2026 (Federal prosecutors' statement). Den federala åklagarmyndigheten meddelade den 6 oktober att både han och Hanning hade gripits (AP).

Åklagarna misstänker att männen kom överens om att medarbetaren mot betalning skulle fortsätta förse Hanning med värdefullt BND-material. Hanning skulle använda det i sin konsultverksamhet, som han startade efter att ha lämnat statlig tjänst (Federal prosecutors' statement). Åklagarnas redogörelse anger varken någon kund eller någon betalningssumma. Hanning och hans advokater förnekar anklagelserna (The Guardian).

Bland dokumenten fanns enligt åklagarna underlag inför regelbundna underrättelsegenomgångar med förbundskanslern (Federal prosecutors' statement). Underlagen visar vad BND:s ledning ansåg viktigt nog att ta upp med regeringschefen. De säger därmed något både om myndighetens prioriteringar och om dess underrättelser.

Fallet uppdagades av en slump, inte genom BND:s egna kontroller. I september 2025 genomsökte åklagare i Hamburg Hannings lokaler i en annan utredning (Federal prosecutors' statement). Materialet lämnades senare över till den federala åklagarmyndigheten, som byggde utredningen bakom veckans gripanden.

Två utländska kontakter, en ännu obekräftad

Åklagarna beskriver två kontakter med utländska underrättelsetjänster och håller dem åtskilda. I det första fallet ska Hanning ha använt de läckta dokumenten för att skriva en analys åt en anställd vid en utländsk tjänst. Åklagarna säger att de inte kan bekräfta att analysen nådde fram (Federal prosecutors' statement).

Den osäkerheten avspeglas i brottsmisstankarna. De omfattar bland annat försök till landsförräderi. En sådan misstanke gäller vad Hanning ska ha försökt göra; den visar inte att analysen nådde någon utomlands.

Den andra anklagelsen går längre. Enligt åklagarna lämnade Hanning under flera år politiska uppgifter till en person inom en annan stats underrättelsetjänst, delvis med hjälp av dokument från medarbetaren (Federal prosecutors' statement). De misstänker också att Hanning agerade för en utländsk underrättelsetjänst. Inget av länderna har namngivits.

Azerbajdzjan har nämnts i medierapportering. Der Spiegel rapporterade att utredarna undersökte en koppling till en azerbajdzjansk agent som analysen var avsedd för (WELT). Den federala åklagarmyndigheten ville inte kommentera uppgiften (Reuters).

WELT: allierade granskar vad de delat med Berlin

Oron utomlands gäller hur underrättelsesamarbetet fungerar. Partner lämnar material till BND med utgångspunkten att det stannar under tysk kontroll. Reuters rapporterade, med hänvisning till Süddeutsche Zeitung, att dokumenten omfattade uppgifter om Irans kärnprogram, den ryska militären och information som klassats av allierade underrättelsetjänster (Reuters).

WELT rapporterade att MI6, Storbritanniens utrikesunderrättelsetjänst, GCHQ, landets signalspaningsmyndighet, och flera amerikanska myndigheter granskade vad de hade delat med Berlin (WELT). Tidningen citerade också Matthew Dunn, tidigare MI6-tjänsteman, som sade att han skulle bli mycket förvånad om relationerna med BND försämrades. Ingen offentlig redogörelse har hittills pekat ut något särskilt brittiskt eller amerikanskt dokument bland de beslagtagna handlingarna.

Två utredningsspår löper nu parallellt. Åklagarna ska styrka brottsmisstankarna. BND och dess partner måste ta reda på vad som kan ha röjts och för vem. Konstantin von Notz från De gröna, ledamot av förbundsdagens kontrollorgan för underrättelsetjänster, uppmanade regeringen att snabbt klarlägga skadans omfattning. BND-chefen Martin Jäger sade att myndigheten hade inlett omfattande interna utredningar (Tagesschau).

Om åklagarna kan styrka överföringarna har känsligt BND-material förts ut från flera BND-chefers kanslier under flera år. Det var då en genomsökning i en annan utredning, inte myndighetens egna kontroller, som förde spåret i dagen. En rättegång kan slå fast om brott begåtts. Den kan inte ge London eller Washington besked om vilka av deras uppgifter som fanns i materialet. Det är Jäger som måste ge dem det svaret.