Bosniens valförsprång öppnar inte EU-samtal

De preliminära röstsiffrorna efter söndagens allmänna val visar att Denis Bećirović, Darijana Filipović och Željka Cvijanović leder i kampen om de tre platserna i Bosnien och Hercegovinas presidentskap (AP, Večer). Inget av resultaten är fastställt. Presidentskapet styr inte landet, så Bosniens fastlåsta EU-process hänger nu på om partiledarna kan bilda en statsregering och genomföra reformerna som krävs för att formella anslutningsförhandlingar ska börja.

Försprången ser tydliga ut. Klockan 20.02 hade resultat från 80 procent av vallokalerna räknats. HDZ BiH:s kroatiska kandidat Filipović hade då fått 92 854 röster, mot 55 475 för närmaste utmanaren Slaven Kovačević (Klix). Bećirović innehar redan den bosniakiska platsen. Cvijanović kandiderar till den serbiska platsen för SNSD, det dominerande serbiska partiet.

SNSD:s ledare Milorad Dodik utropade partiets seger på valnatten och tackade Donald Trump, Vladimir Putin och Serbiens president Aleksandar Vučić (AFP). Själv stod han inte på valsedeln. Enligt DW är han avstängd från offentliga ämbeten i sex år efter en dom kopplad till att han trotsat den höge representanten, den internationella företrädare som övervakar fredsuppgörelsen. Dodik står därmed utanför alla organ som ska godkänna nästa regering. Som partiledare kommer han ändå att ange vilka krav SNSD ställer för att gå med i den.

Vilka måste enas om regeringen

Presidentskapet fungerar som ett gemensamt statschefsämbete och ansvarar för utrikespolitiken, men kan inte bilda regering. Det nominerar ordföranden för ministerrådet, Bosniens statsregering. Därefter måste representanthuset med sina 42 ledamöter godkänna både ordföranden och varje minister (OHR).

Några mandatfördelningar för representanthuset på statsnivå har ännu inte redovisats. De preliminära siffrorna gäller parlamenten i Bosniens två entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina, där bosniaker och kroater är i majoritet, och den serbdominerade Republika Srpska. SNSD ledde valet till Republika Srpskas parlament med 40,95 procent. I federationen fick det bosniakiska partiet SDA 30,63 procent och en HDZ-ledd koalition 13,89 procent (DW). Siffrorna visar inte hur en majoritet på statsnivå kan se ut. De pekar däremot ut vilka partier som kommer att tala för sina grupper när regeringssamtalen börjar: SNSD, SDA och HDZ BiH.

HDZ BiH håller fast vid en gammal invändning. De bosniakiska och kroatiska ledamöterna i presidentskapet väljs båda av väljare i federationen, och varje väljare röstar i bara ett av de två valen (Daytonkonstitutionen, bilaga 4). Partiet hävdar att den större bosniakiska väljargruppen därmed har kunnat utse den kroatiska ledamoten, som vid Željko Komšićs tidigare segrar. Om Filipović vinner får HDZ BiH den plats som partiet anser bör tillfalla en kroatisk företrädare. Kroatiens premiärminister Andrej Plenković kampanjade för henne i Mostar den 2 oktober och sade att det var dags för någon som verkligen företräder kroaterna (Index). Med sitt besök ställde sig en EU-regering öppet bakom ett av partierna som nu förhandlar om Bosniens regering.

Reformerna som redan har kört fast

EU:s erbjudande har villkor. I mars 2024 beslutade EU:s ledare att öppna anslutningsförhandlingar, men villkorade den formella starten av att Bosnien först genomförde åtgärder som EU-kommissionen redan hade pekat ut (European Council). Mer än två år senare har de formella förhandlingarna fortfarande inte börjat.

Även EU-pengarna är beroende av att reformerna genomförs. Bosnien har enats om en reformagenda med 113 åtgärder: de förändringar landet måste genomföra för att få pengar från EU:s tillväxtplan för västra Balkan. Konrad Adenauer-stiftelsen, en tysk politisk tankesmedja, uppgav före valet att företrädare för Republika Srpska och fyra kantoner i federationen hade hindrat arbetet med agendan (KAS). De partier som dominerar dessa områden är samma som nu ska förhandla om regeringen.

Det är den politiska slutsatsen av söndagens val. Rösträkningen till presidentskapet visar vilka som sannolikt får plats i landets ceremoniella högsta ämbete. Den löser inte de regerings- och reformfrågor som stoppar de formella EU-förhandlingarna. De frågorna avgörs av SDA, HDZ BiH och SNSD, ett parti som leds av en person som enligt lag inte får inneha något offentligt ämbete. Om koalitionsuppgörelsen inte också banar väg för reformerna som partierna eller deras allierade har blockerat, får nästa statsregering ärva samma låsning som den förra.