BPM föreslår MPS-fusion på €50 miljarder

Banco BPM föreslog den 7 juni en sammanslagning med Monte dei Paschi di Siena, MPS. Affären skulle skapa en bankgrupp värd omkring 50 miljarder euro, med 2 900 kontor och beräknade synergier på 1,1 miljarder euro (Corriere della Sera, Bloomberg). Om den genomförs blir den Italiens näst största bank sett till tillgångar, efter Intesa Sanpaolo. Intesa svarade inom några timmar med att kalla till ett extrainsatt styrelsemöte för att förbereda ett motbud tillsammans med Unipol och BPER (Il Fatto Quotidiano). Budet är därmed också första draget i en större konflikt mellan sydeuropeisk och nordeuropeisk bankpolitik.

En fransk bank med italiensk strategi

Crédit Agricole, den franska bank som äger 22,8 % av Banco BPM, röstade för förslaget i BPM:s styrelse, som ställde sig enhälligt bakom affären (AdnKronos). Sammanslagningen skulle späda ut Crédit Agricoles ägarandel till omkring 12,8 %, men banken skulle fortfarande vara den största enskilda ägaren i en betydligt större koncern (Corriere della Sera). Kalkylen är enkel: 12,8 % av 50 miljarder euro är mer värt än 22,8 % av 20 miljarder euro. En fransk bank skulle i praktiken bli ankare i Italiens näst största långivare.

För Rom löser affären ett annat problem. Det italienska finansdepartementet äger fortfarande 4,8 % av MPS, en rest från räddningspaketet på 5,4 miljarder euro 2017, då staten ägde 68 %. Efter en sammanslagning skulle ägarandelen sjunka till under 2 %, vilket ger regeringen möjlighet att förklara räddningsinsatsen avslutad utan att behöva sälja aktier på marknaden (Quotidiano.net). Finansminister Giorgetti har i flera år pekat ut just den vägen ut.

Sydeuropa konsoliderar

Fyra dagar före BPM:s besked skickade Frankrike, Italien och Spanien ett gemensamt förslag till EU-kommissionen. De hävdade att fragmenteringen i banksystemet låser fast omkring 230 miljarder euro i likvida tillgångar som inte kan röra sig fritt över eurozonens gränser (Euronews). Deras lösning är ett frivilligt system där gränsöverskridande bankgrupper kan samla kapital och likviditet. Lagstiftning väntas 2027.

BPM-MPS passar in i en bredare konsolidering som redan pågår. BPCE slutförde i april sitt köp av portugisiska Novobanco för 6,7 miljarder euro, den största gränsöverskridande bankaffären i eurozonen på mer än tio år (Challenges). UniCredit äger 34,35 % av tyska Commerzbank, med tidsfrist för budet den 16 juni (Finance Magazin). Sydeuropeiska banker bygger skala. Nordeuropeiska tillsynsmyndigheter och regeringar rör sig långsammare.

Vem betalar, vem tjänar

De beräknade synergierna på 1,1 miljarder euro kommer främst från nedläggning av överlappande kontor, sannolikt omkring 300 i Lombardiet, Toscana och Veneto (AskaNews). Några siffror för personalminskningar har inte offentliggjorts. Men kostnadssynergier i banksektorn kommer i huvudsak från färre anställda. Personalen är den tydligaste förloraren.

Berlin blockerar samtidigt UniCredits bud på Commerzbank med nationella argument, trots att Tyskland i princip stöder bankunionen, EU:s ramverk för gemensam banktillsyn. ECB:s avgående vice ordförande Luis de Guindos har sagt att Europa behöver "verkligt europeiska banker" för att kunna konkurrera med amerikanska banker (Bloomberg). Även efter en sammanslagning skulle BPM-MPS vara värt knappt 6 % av JPMorgans börsvärde. Inhemska fusioner skapar nationella tungviktare. De stänger inte avståndet till USA.

Den sydeuropeiska linjen om samlad likviditet möter nu tyskt och nederländskt motstånd. Det är samma regeringar som i mer än ett årtionde har blockerat EDIS, det europeiska insättningsgarantisystem som skulle ge ett gemensamt skydd för bankinsättningar i hela eurozonen (European Commission). Utan den garantin stannar kapitalet bakom nationella gränser. Ingen bank vill flytta pengar till ett dotterbolag i ett annat land om värdlandets insättningsgaranti kan visa sig otillräcklig i en kris. Sydeuropa bygger större banker. Nordeuropeiskt kapital kommer inte att flöda söderut förrän någon garanterar insättningarna. Den aktören finns ännu inte.