Britain stryper fyra elkablar till Europa

Storbritanniens elsystemoperatör har börjat begränsa hur mycket el som handlare får boka på fyra förbindelser mellan Storbritannien och kontinenten. NESO, National Energy System Operator, sänker kapaciteten på dagen före-marknaden för kablar till Belgien, Frankrike, Danmark och Norge, enligt belgiska medier som hänvisar till en branschsammanfattning från NESO:s eget transparensforum (RTBF, Le Soir).

Kablarna stängs inte av. NESO minskar den så kallade Net Transfer Capacity, alltså det handelsutrymme som görs tillgängligt på varje förbindelse, när den brittiska elförsörjningen väntas bli ansträngd. Genom att begränsa vad marknaden får planera i förväg slipper systemoperatören i högre grad köpa tillbaka eller vända flöden i realtid, vilket normalt blir dyrare.

Bakgrunden är värmen. Den brittiska energiregulatorn Ofgem inledde en formell granskning av systemdriften efter en värmebölja i juni, då marginalerna blev knappa men inga kunder kopplades bort (Ofgem). I juli kom dessutom en separat varning om ett väntat underskott på 1 000 MW under kvällens förbrukningstopp (Energy Live News). NESO:s svar är att hålla mer reservkapacitet hemma.

Därför gör Brexit beslutet enklare

Inom EU handlas el över gränserna genom så kallad implicit marknadskoppling. Det betyder att en gemensam algoritm matchar tillgänglig kabelkapacitet med prisskillnader mellan elområden och automatiskt styr el från billigare till dyrare områden. När en nätoperatör begränsar kapaciteten på en gräns räknas flödena om i hela systemet, så att effekten delas och inte faller på ett enda land. Den belgiska nätoperatören Elia beskriver systemet som ett sätt att öka likviditeten och stabilisera priserna (Elia).

Sedan januari 2021 står Storbritannien utanför den ordningen. Elen på Nemo Link, den 1 GW stora kabeln mellan Storbritannien och Belgien, handlas i explicita auktioner där kabelutrymme och själva elen säljs separat. NESO kan därför minska den kapacitet som erbjuds med färre begränsningar på EU-nivå. Belgien är fortfarande fysiskt ihopkopplat med Storbritannien, men marknadsreglerna för kabeln är inte längre gemensamma.

Vem betalar för den förlorade flexibiliteten

Belgien förlorar inte el på ett direkt och mekaniskt sätt. Landet förlorar handlingsutrymme. När den tillgängliga kabelkapaciteten minskar planeras färre gränsöverskridande affärer, och prisskillnaden mellan den brittiska och belgiska marknaden kan öka. Nätoperatören måste då köpa in eller aktivera el närmare drifttimmen, ofta till sämre priser. Industrikunder med avtal kopplade till spotmarknaden känner av svängningarna först. Hushåll med bundna avtal skyddas längre, åtminstone tills avtalen ska förnyas.

De senaste värmeböljorna visar vad pressade elsystem redan gör med priserna. Under värmeperioden i slutet av juni steg belgiska kvartstimmespriser till rekordnivån 1 038,25 euro per MWh, medan nederländska priser nådde 902,47 euro per MWh (GO15). De prisrycken berodde på fler faktorer än kabelflöden, men de visar vilken marknad NESO nu stramar åt utbudet i.

Storbritanniens egen kapacitetsplanering visar hur landet ser på förbindelserna i ett ansträngt läge. Regeringsdokument använder så kallade de-rating factors, vilket innebär att Storbritannien inte räknar hela kabelkapaciteten som säker tillförsel när systemet väntas vara pressat. Nemo Link skrivs ned till 71 % och ElecLink till Frankrike till 60 % (UK Gov). Redan innan en begränsning införs planerar Storbritannien alltså som om kablarna bara delvis kan räknas hem.

Danmark visar problemet tydligast. Viking Link kopplar ett danskt elsystem med mycket vindkraft till Storbritannien. När det blåser behöver danska producenter exportvägar. När det är vindstilla och mörkt behöver Danmark import. Danska medier har rapporterat om politiskt tryck från grannländer som vill hålla elen hemma när de egna priserna stiger (Politiken, Berlingske). Kablarna är därmed mer än handelsrör. De fungerar som politisk försäkring, och den försäkringen prövas när flera länder behöver den samtidigt.

Det går ännu inte att sätta en prislapp i euro på kostnaden för belgiska eller franska konsumenter. Begränsningen har knappt börjat och det finns inga efterhandsdata. Mekanismen är ändå tydlig: knappa brittiska marginaler ger lägre kabelkapacitet på dagen före-marknaden, färre planerade affärer, större prisskillnader och dyrare balansering för kontinentala nätoperatörer. Sårbarheten ligger i att kabeln fortfarande är gemensam, medan krisbeslutet i växande grad är nationellt. Den skillnaden märks mest när värme pressar det brittiska systemet, eftersom NESO:s drivkraft då är att först säkra marginalerna på hemmaplan.