Bryssel pressar Ivan Turudić

Bara 27 % av Kroatiens medborgare och 28 % av företagen anser att domstolarna i landet är oberoende, enligt EU-kommissionens rättsstatsrapport för 2026, som publicerades den 17 juli (Commission, Index.hr). Kommissionen konstaterar att korruptionen fortfarande är "utbredd", även om åklagare aktivt driver mål. Rapporten beskriver problemet. Den kan inte tvinga Kroatien att lösa det.

Aktiva åklagare, svagt förtroende

Kapitlet om Kroatien beskriver inte ett sammanbrott för rättsstaten. Antikorruptionsorganen finns på plats och åklagarna arbetar. Problemet är avståndet mellan denna aktivitet och allmänhetens förtroende. Kommissionens huvudsakliga verktyg är dessutom en återkommande process med dialog, rekommendationer och uppföljning, inte bindande order (Commission).

Kommissionen medger själv att genomförandet av tidigare rekommendationer har försvagats i EU som helhet (Commission). Det finns inte heller någon automatisk koppling mellan rättsstatsrapportens slutsatser och beslut om EU-medel (EU Perspectives).

Innan ett land går med i EU har Bryssel verklig hävstång. Förhandlingar kan bromsas och reformer kan ställas som villkor för medlemskap. FAZ:s bevakning av samma rapportomgång visar kontrasten genom Serbien, där svaga rättsstatsomdömen fortfarande påverkar kandidatlandets väg mot EU (FAZ).

Efter medlemskapet krymper verktygslådan snabbt. Bryssel kan inte frysa pengar bara för att domstolarna saknar förtroende. Kommissionen måste visa att brister i rättsstaten direkt hotar hanteringen av EU-medel (Regulation 2020/2092, CER). Artikel 7, EU:s skarpaste förfarande som ytterst kan leda till att ett land förlorar rösträtt i ministerrådet, kräver dessutom en politisk enighet mellan regeringar som aldrig har uppnåtts mot något medlemsland. Lågt förtroende för domstolar räcker inte i sig för att utlösa något av dessa instrument.

Striden om vem som åtalar EU-bedrägerier

Ett EU-organ har däremot rätt att väcka åtal. Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, kan utreda och åtala brott som skadar EU:s budget i de medlemsländer som deltar i samarbetet (EPPO Regulation). Kroatien deltar. EPPO kan inte återställa det allmänna förtroendet för kroatiska domstolar, men när EU-pengar berörs har myndigheten den rättsliga makt som den årliga rapporten saknar.

Nu pågår en konflikt om var den makten slutar. Kroatiens författningsdomstol har bett EU-domstolen, unionens högsta domstol i Luxemburg, att avgöra gränsen mellan EPPO:s behörighet och den kroatiska nationella åklagarmyndigheten DORH. Kommissionen har gått in i målet och hävdat att Kroatiens riksåklagare Ivan Turudić inte kan betraktas som oberoende och opartisk när denna gräns ska bedömas (Telegram.hr). Verfassungsblog, en tysk plattform för konstitutionell rätt, beskriver tvisten som en varning för vad som händer när ett nationellt åklagarsystem inifrån ett medlemsland börjar begränsa EU-åklagarens handlingsutrymme (Verfassungsblog).

Insatsen är konkret. Om kroatiska institutioner lyckas snäva in EPPO:s behörighet genom inhemska konstitutionella processer får andra deltagande länder en modell att följa. EU:s enda åklagarmyndighet skulle då i praktiken arbeta på nåder av de nationella system som den är satt att kontrollera.

Vad Bryssel kan och inte kan göra

Underlaget räcker inte för att beskriva Kroatien som en sanktionskris. Situationen visar snarare en strukturell begränsning i EU:s rättsstatsarbete: ett medlemsland kan år efter år ha mycket lågt förtroende för domstolarna och återkommande korruptionsproblem, samtidigt som kommissionen registrerar bristerna och upprepar sina reformkrav. Bryssel kan diagnosticera Kroatiens rättsstatsproblem, men kan bara ingripa när problemet berör EU-pengar, EU-rätt eller EPPO:s behörighet. När skadan främst gäller det inhemska demokratiska förtroendet är EU:s handlingsutrymme betydligt mindre.

Behörighetstvisten om EPPO ligger nu hos EU-domstolen i Luxemburg. Domen avgör om EU:s enda åklagarmyndighet fullt ut kan verka i ett medlemsland där kommissionen anser att den högsta nationella åklagaren är komprometterad. Svaret ska komma från Luxemburg. Samarbetet som domen kräver måste komma från Zagreb.