Bryssel håller inne Ungerns €9 Billion

Ungerns regering uppgav den 31 augusti att den har uppfyllt samtliga 27 rättsstats- och antikorruptionskrav som Bryssel kopplat till omkring 10 miljarder euro i frysta återhämtningsmedel (Euronews, DTEurope). Péter Magyars regering försöker övertyga EU-kommissionen om att tillräckligt mycket av Viktor Orbáns rättsstatssystem har monterats ned för att pengarna ska kunna betalas ut. Men ett avklarat reformpaket är inte samma sak som en utbetalning. Kommissionen har sagt att Ungerns delmål inte kan bedömas förrän Budapest lämnar in en formell betalningsansökan, och det har ännu inte skett (Commission briefing).

Pengarna kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, RRF, den fond som skapades efter pandemin och som betalar ut pengar först när medlemsländer visar att de har genomfört överenskomna reformer och investeringar (RRF Regulation). Ungerns 6,5 miljarder euro i bidrag och 3,5 miljarder euro i lån har varit frysta i flera år på grund av rättsstatsbrister (Commission Hungary plan page). Av detta har bara omkring 920 miljoner euro i förfinansiering, alltså ett förskott innan full granskning, faktiskt betalats ut (HVG, ING). De återstående 9 miljarderna euro avgörs nu av kommissionens prövning.

Kalendern styr pengarna

Tre datum är avgörande. Den 31 augusti var sista dagen då Ungern kunde vidta åtgärder som räknas mot landets delmål. Från och med i dag får kommissionen inte räkna in nya åtgärder, inte heller för utbetalningar som redan har hållits inne (Commission closure guidance, PubAffairs Bruxelles). Budapest har till den 30 september på sig att lämna in betalningsansökan med bevisning. Därefter ska Bryssel fatta beslut och betala senast den 31 december (European Parliament EPRS, 2EU Brussels).

Ungerns 27 villkor är ovanligt breda: 21 gäller korruption och insyn, fyra gäller domstolarnas oberoende och två rör revision av hur EU-medel används (Euronews). Som vi skrev förra veckan utvidgade den senaste reformen möjligheten att driva antikorruptionsärenden genom att låta vem som helst begära omprövning av fall som åklagare lagt ned. Kommissionens prövning handlar därför om mer än lagtext: frågan är om Ungern har byggt institutioner som faktiskt kan utreda korruption, eller om förändringarna främst finns på papper.

Vad stiftelserna visar

Den största enskilda posten i Ungerns bevisning är att 1 284 miljarder forint, motsvarande ungefär 3,2 miljarder euro, i statliga tillgångar förs tillbaka från stiftelser med allmännyttigt uppdrag (Portfolio). Bryssel invände mot stiftelserna eftersom Orbánregeringen använde dem för att flytta universitet, bolagsinnehav och fastigheter till styrelser med svag insyn. Ungern visar nu att kontrollen återgår till staten.

Förlorarna är de styrelser och politiska nätverk som kontrollerade tillgångarna, med Mathias Corvinus Collegium, Orbáns centrala utbildningsstiftelse, som den största aktören. Men när tillgångar flyttas tillbaka till ministerier ersätts ett ansvarsproblem med ett annat (VG). Själva återföringen finansierar inte heller några investeringar. För ungerska hushåll spelar det större roll om kommissionen godkänner reformerna och därmed öppnar för 9 miljarder euro i RRF-medel till elnätsutbyggnad, järnväg och bostäder (Commission Hungary plan page).

Tidsfristen får konsekvenser

RRF:s tidsfrist är skarp. Rumänien har redan accepterat att gå miste om 770 miljoner euro sedan partierna inte lyckades anta en gemensam lönelag för offentlig sektor före den 31 augusti (Romania Insider, Bloomberg). Spanien förlorade omkring 197 miljoner euro efter att Bryssel avvisat landets alternativ till att ta bort en skatteförmån för diesel, enligt El Español. Inget av länderna hade rättsstatsvillkor. Förlusterna kom av uteblivna delmål.

Ungerns fall är svårare. En akademisk analys i European Journal of Risk Regulation visar att Ungerns 27 villkor är bredare än Polens mer domstolsinriktade paket, vilket gör bevisbördan tyngre (Cambridge University Press). Polen visade att Bryssel kan belöna demokratisk återställning efter ett regeringsskifte, men Warszawa behövde ändå lämna in ansökningar, styrka reformerna och vänta på kommissionens bedömning innan varje delutbetalning kom (Rzeczpospolita). Tyskland, EU:s största nettobetalare, alltså ett land som betalar mer till EU-budgeten än det får tillbaka, med omkring 18 miljarder euro per år (Bundesbank), vill stödja Magyars reformlinje. Men för tyska skattebetalare måste villkorade EU-medel också förbli villkorade (FAZ).

Ungern har alltså inte fått loss pengarna. Landet har lagt sin bevisning på kommissionens bord. Nu måste Bryssel avgöra om den juridiska reparationen också har blivit fungerande kontroll, och beslutet ska fattas före årsskiftet.