Bryssel granskar Slovakiens jordbruksstöd

EU-kommissionen behöver inte bevisa bedrägeri med slovakiska jordbruksstöd för att göra frågan dyr för Bratislava. Det räcker att visa att Slovakiens utbetalningssystem inte längre skyddar EU-medel mot kostnader som kommissionen inte kan kontrollera.

Det är därför Christophe Hansen, EU-kommissionär med ansvar för jordbruk, har inlett en granskning av Slovakiens omgjorda myndighet för jordbruksutbetalningar. I ett svar som återges av Aktuality/TASR framgår att kommissionen granskar slovakiska lagändringar som rör jordbruksstöd, pengar till landsbygdsutveckling, ackrediteringen av PPA och skyddet för EU:s budget.

PPA, Slovakiens utbetalningsmyndighet för jordbruksstöd, är det organ som kontrollerar ansökningar och betalar ut EU:s jordbrukspengar till lantbrukare. Ackreditering innebär att den slovakiska staten formellt intygar att myndigheten klarar uppgiften på ett säkert sätt. Samma rapport från Aktuality/TASR påminner om att tidigare allvarliga kontrollbrister hos PPA ledde till en finansiell korrigering på 28 miljoner euro 2020. I praktiken innebar det att Slovakien fick bära kostnader som Bryssel inte godtog.

Betalningskedjan är tryckpunkten

PPA är viktig därför att myndigheten sitter precis där politiska löften blir faktiska utbetalningar. Enligt förordning 2021/2116 ackrediterar nationella myndigheter sina utbetalningsorgan. Dessa organ kontrollerar och betalar stödmottagare, och därefter avgör kommissionen om utgifterna får belasta EU-budgeten.

Den kedjan ger Bryssel inflytande utan att ta över slovakisk förvaltning. Om revisorer inte kan följa pengarna från ansökan till behörighetskontroll, utbetalning, bokföring och eventuell återkrävning kan kommissionen vägra ersättning eller kräva korrigeringar. Slovakien driver fortfarande systemet, men slovakiska skattebetalare kan få stå för notan.

Regeringens starkaste argument är att förändringarna förenklar administrationen och hjälper lantbrukare. Det är inte oväsentligt. Den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s stödsystem för jordbruket, belastar ofta både lantbrukare och myndigheter med tung dokumentation. Svagheten är att den offentliga redovisning som hittills åberopats inte visar tillräckligt konkret hur den nya PPA-modellen bevarar oberoende kontroller.

Risken på andra sidan är tydligare. Om lagen ger ministrar eller lokala nätverk större utrymme att påverka beslut kan Bryssel i praktiken komma att betala för utgifter som inte går att verifiera. OLAF kan granska misstänkt bedrägeri mot EU-medel och Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, kan väcka åtal för brott som skadar EU:s finanser, även i Slovakien. Men kommissionen behöver inte invänta ett brottmål för att skydda jordbruksbudgeten (OLAF, EPPO).

Flexibilitet kräver bevis

Det är den större europeiska frågan. Slovakien vill ha större nationellt manöverutrymme i hanteringen av jordbruksstöd samtidigt som flera regeringar vill förenkla reglerna i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. Bryssel prövar om nationellt handlingsutrymme fortfarande följs av kontroller som är starka nog för att skydda gemensamma pengar.

Grekland visar samma tryck, men mer synligt. Landets utbetalningsmyndighet OPEKEPE har varit föremål för debatt om huruvida staten kan fastställa vem som faktiskt producerar, vilken mark som är stödberättigad och hur pengarna betalas ut. Grekiska medier beskriver planer på att använda skatte-, bank-, verksamhets- och markdata mer direkt, samt att flytta centrala funktioner mot AADE, den grekiska skattemyndigheten (in.gr, ot.gr).

Italien pekar åt samma håll. Rapporteringen om AGEA, Italiens utbetalningsmyndighet för jordbruksstöd, beskriver en reform som bygger på sammankopplade databaser, riskanalys och en starkare kontrollroll för Agecontrol, det organ som granskar jordbruksbetalningar enligt Terra e Vita. Modellen skiljer sig från Slovakiens, men prövningen är densamma: kan revisorer återskapa betalningsvägen utan att luta sig mot politiskt förtroende?

Det spelar roll inför Centraleuropas nästa strid om jordbrukspolitiken. V4-länderna vill ha stark jordbruksfinansiering, enklare regler och större nationellt utrymme i uppgörelsen efter 2027, enligt polsk rapportering om regionala jordbruksprioriteringar och Slovakiens Visegradagenda (farmhub.pl, PISM). Granskningen av Slovakien gör den linjen svårare att sälja. Flexibilitet är lättare att försvara när kontrollerna är synliga, oberoende och möjliga att genomdriva.

Den tyska budgetdebatten visar den andra sidan av avtalet. Det finns kanske ingen direkt tysk konflikt om PPA, men kontrollen från nettobetalare skärps när EU:s utgiftskedjor ser alltför sårbara ut för nationellt godtycke. Tyskspråkig rapportering har redan beskrivit nästa EU-budgetstrid som en konflikt om pressen på stora utgiftsposter, däribland jordbruket, i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram.

Slovakien har inte bevisats skyldigt till de allvarligaste anklagelserna kring jordbrukspengar. Kommissionen ställer en smalare fråga med konkreta följder: har Bratislava gjort EU:s ersättningar svårare att lita på? Om den omgjorda PPA-modellen stärker spårbarheten har regeringen ett svar. Om den försvagar kontrollerna men behåller politiken lokalt kan slovakiska skattebetalare få ärva räkningen.