Bulgarien avsätter 992 miljoner euro till ESM

Bulgariens parlament ratificerade den 20 maj fördraget om Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, och förband därmed landet att betala in omkring 992 miljoner euro i kapital till eurozonens permanenta krisfond (ESM, Sofia Globe). ESM är den gemensamma fond som euroländer kan använda när ett medlemsland, eller dess banker, hamnar i allvarliga problem. Omröstningen avslutade en process som inleddes när Bulgarien införde euron den 1 januari 2026. Efter fem månader har valutabytet gått lugnare än många befarade. Den verkliga prövningen ligger i finanspolitiken: när penningpolitiken nu bestäms i Frankfurt är statsbudgeten Bulgariens enda kvarvarande verktyg för att dämpa ekonomiska chocker.

Verktyget Bulgarien gav upp var redan borta

Bulgarien knöt sin valuta till euron redan 1997 genom ett sedelfondssystem, där växelkursen låses och centralbanken i praktiken förlorar möjligheten att själv sätta räntan eller skapa pengar (ECB). I 29 år kunde Bulgarien inte devalvera leven utan att spränga sitt eget penningpolitiska ramverk. Eurointrädet gjorde begränsningen permanent, men den praktiska förändringen var liten. Vinsten var mer konkret: Bulgarien fick en plats och en röst i ECB-rådet och gick från att följa eurozonens penningpolitik till att vara med och besluta om den (ECB Blog).

ESM-notan är hanterbar. Fonden har 700 miljarder euro i auktoriserat kapital (ESM), och Bulgariens första inbetalningar uppgår till omkring 120 miljoner euro per år under fem år. Resten sprids över tolv år (BTA).

Priserna höll emot, men inte underskottet

De första inflationssiffrorna ser bättre ut än väntat. ECB uppskattar att valutabytet höjde konsumentpriserna med bara 0,3–0,4 procentenheter, främst i tjänster som restaurangbesök där avrundningar är enklast att göra (ECB Blog). EU-kommissionen räknar med att Bulgariens inflation för helåret 2026 landar på 2,9 % (EC).

Finanspolitiken ser sämre ut. Bulgariens budgetunderskott för 2025 uppgick till 3,5 % av BNP, över EU:s Maastrichtgräns på 3 %, som euroländerna förväntas respektera (Eurostat via economic.bg). En tidigare biträdande minister har offentligt varnat för att Bulgarien riskerar att hamna i EU:s förfarande vid alltför stora underskott, den formella process som används för att pressa regeringar som bryter mot budgetreglerna till åtstramningar (Novinite). IMF uppmanade i november 2025 Bulgarien att hålla tillbaka löneökningar i offentlig sektor och styra mer av utgifterna mot investeringar (IMF).

Ett land som har levt utan självständig penningpolitik i tre decennier är vant vid sådana begränsningar. Men att bryta mot underskottsgränsen samma år som landet går in i euron skickar en besvärlig signal.

Öst-Europas klyfta blir tydligare

Bulgariens inträde skärper skillnaderna mellan EU:s östliga medlemsländer. Rumänien, som gick med i EU samma dag som Bulgarien 2007, har ett underskott på 7,9 % av BNP, störst i unionen, och lånar till 7,38 % på tioåriga statsobligationer. Bulgarien betalar 4,34 % (Economica.net). Två länder som startade från samma EU-position 2007 möter nu helt olika lånevillkor.

Tjeckien, som är rikare än båda, rör sig åt motsatt håll. Premiärminister Babiš stoppade den 11 maj regeringens årliga rapporter om euroberedskap och förklarade frågan stängd till åtminstone 2030. Motståndet i opinionen ligger på 66–80 %, och den tjeckiska centralbanken håller sin styrränta omkring 1,25 procentenheter över ECB:s (Ekonomický deník).

Bulgarien är fortfarande EU:s fattigaste medlemsland mätt i BNP per capita, och 49 % av medborgarna motsatte sig eurointrädet innan det genomfördes (Al Jazeera). Billigare gränsöverskridande betalningar och lägre lånekostnader gynnar först exportörer och större företag. Prisavrundningar slår hårdast mot låginkomsttagare. Om kalkylen går ihop avgörs av något Bulgarien har haft svårt med i flera år: att hålla de offentliga utgifterna i schack när val får politiker att lova motsatsen. Åtta val på fem år talar för att den frestelsen består.