EU kräver bulgarisk budgetsanering

EU-kommissionen har beslutat att rekommendera ett underskottsförfarande mot Bulgarien kort efter landets eurointräde. Därmed blir den första budgeten som euroland också en tidsplan för reparation. Underskottet, alltså skillnaden mellan statens utgifter och inkomster under ett år, steg från 3,0 % av BNP 2024 till 3,5 % 2025. I sitt vårpaket för den europeiska planeringsterminen 2026 räknar kommissionen med 4,1 % 2026 och 4,3 % 2027. Bulgarien gick med i euroområdet den 1 januari 2026, enligt Eurostat, och Fakti rapporterade från Luxemburg att kommissionen fortfarande avser att gå vidare.

Statsskulden, summan av tidigare upplåning, ger Sofia visst manöverutrymme. Den offentliga skulden ökar men ligger fortfarande klart under EU:s skuldriktmärke. Trycket ligger i stället på det årliga underskottet. Kommissionens verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis begränsade också försvarsargumentet: militärutgifter 2025 kan behandlas inom undantagsklausulen, den regel som mildrar bedömningen när försvarsutgifter tillkommer, men överskridandet 2026 kan inte längre helt förklaras av försvarssatsningar, rapporterade BTA.

Budgetmatematiken landar i Sofia

Nyckeltalet är nu nettoutgifter. Det betyder statligt finansierade utgifter när bland annat EU-medel och vissa tillfälliga kostnader har räknats bort. Förordning 2024/1263 gör måttet till den centrala indikatorn för utgiftsutvecklingen. Premiärminister Galab Donev sade i parlamentet att kommissionen hänvisat till en minskning av nettoutgifterna motsvarande 0,5 % av BNP. Han uppgav också att omkring 76 % av utgifterna gick till löner, sociala transfereringar och pensioner, medan cirka 24 % gick till investeringar, enligt BTA.

Det är där konflikten ligger. När 76 % är bundet till löner och ersättningar räcker inte kontorsbesparingar. Sofia måste välja mellan långsammare löneökningar i offentlig sektor, ändrad pensionsindexering, skarpare skatteindrivning, lägre upphandlingskostnader, uppskjutna investeringar, ny upplåning eller en kombination. Varje väg skickar räkningen till en annan grupp: offentliganställda, pensionärer, leverantörer, byggbolag, skattebetalare eller framtida budgetar.

Skatteindrivning är den renare vägen

Donevs förstahandslinje är att få in mer pengar utan att höja de formella skattesatserna. Han har utlovat åtgärder mot den svarta ekonomin, alltså verksamhet som hålls utanför bokföringen, och bättre skatteindrivning. Samtidigt säger han att grundläggande skatter och socialförsäkringsavgifter inte ska höjas. På listan finns också sammanslagna myndighetsfunktioner, fler digitala tjänster, utgiftstak och verktyg för lönekontroll, med huvuddelen av effekterna 2027–2028, rapporterade Investor.bg.

Den vägen gynnar företag som redan följer reglerna, eftersom konkurrenter som tar betalt kontant utanför böckerna förlorar en del av sitt prisövertag. Administrativa besparingar träffar en annan grupp. Offentliganställda kan möta färre tjänster eller omorganiserade kontor. Medborgare kan få betala indirekt om sammanslagna tjänster blir långsammare eller svårare att nå.

Kroatien visar varför digital skattekontroll lockar regeringar. Landets fiscalisation-system, där fakturor och kvitton registreras digitalt, har hanterat mer än 56 miljoner e-fakturor i över 325 000 företag. Det omfattar 96 000 små skattebetalare som använder en gratisapp, enligt Poslovni. Det tyder på att Bulgarien kan synliggöra dold aktivitet utan att höja skattesatserna. Risken ligger i utformningen: om småföretag får bära det mesta av administrationen stiger den politiska kostnaden snabbt.

Lånemarknaden följer utvecklingen

Rumänien visar den hårdare sidan av fördröjning. Termene rapporterade ett underskott på 7,9 % 2025 och en offentlig skuld på 59,3 % av BNP, en kombination som kan driva upp lånekostnaderna, alltså den ränta investerare kräver för att låna ut. Malta visar motsatsen: förfarandet lades ned efter att underskottet varaktigt förts under gränsen, rapporterade Bluewin.

Bulgarien har större utrymme än Rumänien eftersom skulden är lägre, men budgetens sammansättning gör anpassningen koncentrerad. Nästa budget måste visa hur mycket som ska komma från skatteindrivning, löner, pensionsformler, upphandlingar, investeringstakt eller upplåning. Underskottsförfarandet gör kalkylen offentlig. Sofia väljer fortfarande vems inkomster, tjänster eller marginaler som ska absorbera den.