Bulgarien ska halvera underskottet till 2029

Till 2029 måste Bulgarien minska sitt budgetunderskott från 2026 års planerade nivå på 5,4 % av BNP till under EU:s gräns på 3 % av BNP. EU:s ministerråd har placerat landet i förfarandet vid alltför stora underskott, EDP, den formella korrigeringsprocess som används när medlemsländer bryter mot unionens gemensamma finanspolitiska ramar (BTA, Council). Sofia ska lämna in en konsolideringsplan senast den 15 oktober 2026. Den ska visa hur underskottet ska pressas ned genom lägre utgifter, högre skatter eller en kombination av båda.

EDP är ingen bot i sig. Det är en övervakad korrigeringsväg enligt artikel 126 i EU-fördraget: EU-kommissionen konstaterar överträdelsen, rådet bekräftar den och landet får utgiftstak och regelbundna kontrollpunkter. För Bulgarien, som införde euron i januari 2025, kan senare steg också innebära finansiella sanktioner. Därmed får Bryssel ett konkret påtryckningsmedel över bulgarisk budgetpolitik de kommande tre åren.

Hur snäva ramarna blir

Bulgariens planerade underskott för 2026 är 5,4 % av BNP enligt EU:s mått för den offentliga sektorn som helhet, där staten, kommunerna och socialförsäkringssystemen ingår (BTA). Det är nästan dubbelt så mycket som gränsen tillåter.

Efter EU:s reformerade finanspolitiska regler kommer Bulgarien främst att bedömas efter hur snabbt de offentliga nettoutgifterna växer, inte bara efter underskottets slutnivå. Rådet har satt taket för den årliga nettoutgiftsökningen till 4,2 % 2026, 3,4 % 2027 och 2028 samt 3,2 % 2029 (24 Chasa). Uppföljning ska ske var sjätte månad (Digi24). Om kommissionen bedömer att Sofia inte gör tillräckligt kan rådet skärpa villkoren.

Vem betalar korrigeringen

Finansdepartementets budgetförslag visar redan var åtstramningen kan landa. För arbetsinkomster handlar det om ett högre inkomsttak för sociala avgifter, alltså den lönenivå upp till vilken avgifter tas ut, om att offentliganställda ska betala en del av sina egna försäkringsavgifter och om en ny formel för minimilönen. För konsumtion föreslås högre vägvinjetter och dyrare cigaretter. För kapitalinkomster föreslås att utdelningsskatten höjs från 5 % till 10 % (Fakti).

Inget av detta är ännu lag. Men fördelningsmönstret syns. Högre arbetsgivar- och socialavgifter pressar nettolöner och ökar anställningskostnader. Höjda vägavgifter och tobaksskatter slår hårdare mot hushåll med lägre inkomster, eftersom fasta avgifter tar en större del av en mindre budget. Den fördubblade utdelningsskatten är den enda åtgärden som riktas tydligt mot kapitalägare.

Bulgariens oberoende finanspolitiska råd har varnat för att budgetutkastet för 2026 bygger på mindre utgiftsjusteringar och lånefinansiering snarare än strukturella besparingar. Rådet räknar med att statsskulden når 51,1 miljarder euro, eller 35,7 % av BNP, vid slutet av 2028 (Fakti). Det ligger klart under EU:s referensvärde på 60 %, men riktningen är uppåt.

Den rumänska varningen

Rumänien visar vad som händer när korrigeringen drar ut på tiden. Landet har varit i EDP sedan 2020 och tidsfristen har redan flyttats till 2030. ECB konstaterar att Rumänien inte väntas få ned underskottet under 3 % före slutet av 2027 (ECB). En rådgivare till Rumäniens centralbankschef har varnat för att underskottsminskningen bör göras frivilligt, innan marknader eller institutioner tvingar fram tempot, och pekat på att enbart räntebetalningarna hade nått omkring 3 % av BNP (Agerpres).

Tysk rapportering beskriver Bulgariens fall som en normal tillämpning av reglerna efter eurointrädet, inte som särbehandling (FAZ). Inom en valutaunion kan Bulgarien inte återställa konkurrenskraft genom att låta valutan försvagas. Då flyttas hela anpassningen till löner, skatter och offentliga utgifter.

Nästa prövning kommer den 15 oktober, när Sofia lämnar in sin korrigeringsplan tillsammans med budgetförslaget för 2027. Avgörande blir om regeringen presenterar varaktiga besparingar eller ännu en omgång redovisningslösningar som förbättrar ett års siffror genom att skjuta kostnader framåt. Pensionärer, lågavlönade, offentliganställda och småföretag kommer att påverkas på olika sätt av utgiftstaken. Så länge den fördelningen är oklar är EDP en siffra i Bryssel. I Bulgarien blir den en budget som någon måste leva med.