Bulgariens underskott på 5.7% utlöser EU-förfarande

Bulgarien gick med i euroområdet i januari. Sex månader senare har Sofia lagt fram ett budgetutkast för 2026 med ett konsoliderat underskott på 5,7 % av BNP (BNR, Forbes Bulgaria). EU:s gräns är 3 %. EU-kommissionen har redan tagit steg för att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott, den formella process som används när ett lands offentliga finanser hamnar för långt från reglerna (European Commission). För ett land som klarade eurokraven med hjälp av tillfälliga redovisningsåtgärder visar den första budgeten med den nya valutan vad dessa åtgärder dolde.

Pengarna som redan var använda

Bulgarien kvalificerade sig för euron delvis genom lagliga men tillfälliga grepp: bankskatter togs in i förtid och utdelningar från statliga företag flyttades fram till inträdesåret. Därmed fördes hundratals miljoner euro i framtida intäkter in i nuet. Pengarna kom en gång. Nu är de borta, och underskottet speglar ett mer varaktigt gap mellan vad staten tar in och vad den betalar ut.

Budgetutkastet, som publicerades den 24 juni, räknar med utgifter på 45,3 % av BNP och intäkter på 39,9 %. Finansminister Galab Donev utlovar en stegvis neddragning: ett underskott på 3,8 % 2027 och 3,0 % 2028 (BTA). Med EU:s eget mått för den offentliga sektorns finanser ligger underskottet ändå över 3 % till och med 2028 (European Commission).

EU-kommissionären Valdis Dombrovskis har bekräftat att ärendet går vidare till EU:s finansministrar för ett formellt beslut (Fakti). Bindande rekommendationer och löpande granskning börjar omedelbart. Om Bulgarien inte visar framsteg kan EU:s finanspolitiska regler trappas upp till ekonomiska sanktioner (Regulation (EU) 2024/1263).

Bryssel granskar nu utgifterna, inte bara slutsiffran

Med det reformerade finanspolitiska ramverk som gäller sedan 2024 räcker det inte att en regering lovar ett lägre underskott. Bryssel sätter också ett tak för hur snabbt nationellt finansierade utgifter får växa, rensat för räntekostnader och konjunktursvängningar (Regulation (EU) 2024/1263). Syftet är att följa de utgifter som regeringar faktiskt kontrollerar, inte bara slutresultatet efter tillväxt, skatteutfall och redovisningseffekter.

Sofias budget kombinerar nya intäkter med försök till utgiftskontroll: 10 % skatt på spelvinster, 30 % dyrare vägvinjetter, höjda tak i socialförsäkringen och nya egenavgifter för offentliganställda (Forbes Bulgaria). Begränsningar av automatiska löneökningar i offentlig sektor väntas spara över 560 miljoner euro (Sega). Fackförbunden protesterar redan. Men åtgärderna räknas i hundratals miljoner, medan underskottsgapet överstiger 7,2 miljarder euro (Investor.bg). Intäktshöjningar räcker inte för att få ihop budgeten.

Vem betalar

Kostnaden hamnar hos tydliga grupper. Offentliganställda får nya avgifter. Höginkomsttagare möter ett höjt socialförsäkringstak. Bilister betalar mer för vägarna. Spelvinnare får en ny skatt. Bulgariens största fackliga centralorganisation, CITUB, hävdar att löner och pensioner inte orsakade underskottet och därför inte bör bära korrigeringen (BTA). Budgettalen ger dem stöd i sak: gapet mellan 45,3 % i utgifter och 39,9 % i intäkter uppstod inte genom de senaste löneökningarna.

Sofia har en verklig fördel: statsskulden ligger runt 30,1 % av BNP, klart under EU:s referensvärde på 60 % (Fakti, Investor.bg). Det är ett utgiftsdrivet underskott, inte en skuldkris. Rumänien visar vart en sådan utveckling kan leda: ett underskott på 9,3 % 2024, betydligt högre skuld och en korrigeringsbana som nu sträcker sig till 2030 (Eurostat).

Rådets formella beslut väntas inom några veckor. Sofia har skrivit ned en korrigeringsbana. Nu måste regeringen få in pengarna, hålla tillbaka utgifterna och visa att återgången till 3 % 2028 vilar på något mer varaktigt än de engångslösningar som hjälpte Bulgarien in i euron.