Bulgariens kopparlyft hänger på Belgien

Den 9 oktober utsåg EU-kommissionen utbyggnaden av Aurubis kopparanläggning i Pirdop i Bulgarien till ett av 46 nya ”strategiska projekt” för kritiska råvaror (EU-kommissionen, projektsbilaga). Redan innan projektet fick den statusen hade det passerat miljöprövningen, fått stöd i form av ett europeiskt lån och gått in i byggfasen. De offentliga handlingarna visar inte att märkningen har påverkat tidsplanen eller produktionen. Därför är Pirdop ett användbart test av vad EU:s märkning faktiskt innebär.

Vad Pirdop producerar och vad märkningen innebär

I Pirdop smälts kopparhaltigt material till anoder, plattor av oren koppar. I ett elektrolysverk löses anoderna upp med hjälp av elektrisk ström, som avsätter nästan ren koppar på katoder. Det är den form som tillverkarna köper. Utbyggnaden ökar Pirdops kapacitet för katodproduktion till omkring 340 000 ton per år, från cirka 230 000 (Aurubis, Europeiska investeringsbanken).

Märkningen bygger på EU:s förordning om kritiska råvaror. Enligt lagen ska unionen senast 2030 kunna förädla minst 40 procent av sin årliga förbrukning av viktiga råvaror (EUR-Lex). Förordningens verktyg är snabbare handläggning och större uppmärksamhet, snarare än finansiering. Strategiska projekt ska prioriteras i nationella tillståndsprocesser, få en gemensam kontaktpunkt hos myndigheterna och hjälp att hitta långivare och köpare (EUR-Lex). Själva märkningen ger inga bidrag, och det är fortfarande nationella myndigheter som utfärdar alla tillstånd.

För Pirdop kommer den hjälpen sent. I november 2023 beslutade Bulgariens regionala miljöinspektion att utbyggnaden inte behövde genomgå en fullständig miljökonsekvensbedömning, den mest omfattande formen av prövning (RIOSV Sofia). Byggentreprenören planerade byggarbetet från maj 2024 till mars 2026 (GBS).

Även finansieringen ordnades i förväg. Ett lån på 200 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken, som skrevs under 2025, täcker investeringar som Aurubis gör i både Bulgarien och Tyskland (Europeiska investeringsbanken). De offentliga handlingarna visar ingen tidsfrist för tillstånd som märkningen kan korta och ingen finansiering som den har öppnat för.

Anoderna som tidigare skickades till Belgien

Pirdop har producerat fler anoder än det egna elektrolysverket kunnat raffinera. En del skickades till Aurubis raffinaderi i Olen i Belgien, och företaget uppger att utbyggnaden gör slut på de transporterna (Aurubis presentation). Olen har tillstånd att producera 355 000 ton katoder per år (Antwerp provincial decision).

Här behöver man skilja mellan två mått. Kapacitet anger hur mycket koppar ett verk kan raffinera. Produktion är den mängd det faktiskt raffinerar. Pirdops nya elektrolysverk ökar Europas raffineringskapacitet, oavsett vad som händer i Belgien.

Europa producerar mer koppar bara om två villkor uppfylls. Olen måste ersätta de bulgariska anoderna med annat kopparhaltigt material, och båda anläggningarna måste köras nära full kapacitet. Aurubis hävdar att det lediga utrymmet i Olen kan användas för annat material. Inget publicerat dokument anger hur mycket, varifrån eller när.

Att hitta det materialet innebär att vända sig till det led i kedjan där Europa är svagast. EU:s gemensamma forskningscentrum (JRC) mäter importberoendet, alltså hur stor del av unionens behov i varje steg av leveranskedjan som täcks av import. För koppar uppskattade JRC andelen till omkring 48 procent för utvinning och 17 procent för förädling (JRC). Europas brist gäller malm, och ett raffinaderi kan inte gräva fram den. Det material som ersätter de bulgariska anoderna i Olen kommer därför från en leveranskedja som redan är beroende av import.

Vem gynnas

Aurubis är den tydligaste vinnaren. Företaget kan raffinera mer vid en och samma anläggning och slutar frakta halvförädlad metall tvärs över kontinenten. Bulgarien får en större förädlingsbas, men det finns ingen offentlig siffra som skiljer nya jobb från den befintliga personalstyrkan. Olen förlorar de bulgariska anoderna och måste hitta ersättningsmaterial. EIB-lånet skrevs under innan märkningen fanns, och statusen tillför inga egna offentliga medel.

Utbyggnaden i Pirdop är verklig och ger Europa större kapacitet att raffinera koppar. Om Europa också får mer koppar beror på vad Olen gör härnäst. Pirdop hade klarat den inledande miljöprövningen, byggarbetet hade inletts och EIB-finansiering var säkrad innan Bryssel gav projektet strategisk status. Inget offentligt dokument visar att märkningen har påverkat tidsplanen eller produktionsvolymen. Den kan fortfarande hjälpa längre fram, med köpare eller framtida tillstånd, men det går inte att belägga utifrån det här underlaget.