Bulgarien ber Nato om skydd efter drönarattacker

Bulgarien har bett Natoländerna om stridsflyg, luftvärnsrobotar, system mot drönare, patrullflyg och en synlig allierad närvaro i landets territorialhav. Begäran kom efter att drönare träffat handelsfartyg utanför kusten (BTA, Reuters). Fartyget som träffades närmast Bulgarien befann sig utanför landets territorialhav. I den offentliga begäran framgår inte vem som i så fall ska skydda fartyg där (Bulgarian transport ministry). Natos ambassadörer ska diskutera begäran nästa vecka, men inget har godkänts (Reuters).

Den 16 oktober uppgav försvarsminister Dimitar Stoyanov att han hade skrivit till Natos generalsekreterare Mark Rutte och till Alexus Grynkewich, alliansens högsta befälhavare i Europa. Han bad om ”hela det tillgängliga utbudet” (Radio Bulgaria). Stoyanov angav ingen flygplanstyp, styrka, bas eller tidsplan. Han medgav också att de allierade har begränsade resurser och att Rumänien och de baltiska länderna konkurrerar om dem.

Var går gränsen till havs?

Den 13 oktober träffades det maltaflaggade fartyget Chelsea 3 av tre drönare, cirka 17–18 nautiska mil öster om staden Byala. Alla 15 i besättningen räddades (Bulgarian transport ministry). Platsen ligger utanför Bulgariens territorialhav, i vatten där landet har ekonomiska rättigheter men inte full suveränitet. Stridsflyg, luftvärnsbatterier och allierade fartyg i territorialhavet skulle skydda kusten och hamnarna. De skulle inte ensamma täcka platsen där Chelsea 3 träffades.

Fler fartyg drabbades. Fartyget HS Dignity sjönk utanför Bulgarien, och sökandet efter de elva saknade sjömännen avslutades den 14 oktober (AP). Även Rumänien räknade sina förluster. Tankfartyget Wine Trader började brinna nära Sulina den 15 oktober, och sju sjömän saknades (Romanian Naval Authority). Det var en del av den bredare våg av angrepp som vi tidigare har beskrivit (To Brief).

Det är inte formellt fastställt vem som skickade drönarna. Premiärminister Rumen Radev säger att mönstret pekar mot Moskva, men att Bulgarien inte kan bevisa det. Rumäniens utrikesminister Oana Țoiu har pekat ut Ryssland direkt (AGERPRES). President Nicușor Dan säger däremot att Rumänien inte tekniskt kan fastställa varifrån drönarna kom (HotNews).

Varför Sofia behöver allierat stridsflyg

Bulgarien har fått nya stridsflygplan som landet ännu inte kan sätta in i strid. F-16-planen har levererats, men flygvapenchefen sade den 16 oktober att de inte hade tagits i operativ tjänst (BTA). Försvarsministeriet siktar på att planen ska vara operativa 2027 (Bulgarian defence ministry).

EU-pengarna finns, men de ger inte omedelbar militär förmåga. EU-kommissionen betalade ut 489,3 miljoner euro i förskott till Bulgarien inom ramen för lån på omkring 3,3 miljarder euro genom SAFE, EU:s låneprogram för försvarsinköp (European Commission). Lånen finansierar upphandlingar. De får inte upp flygplan över Svarta havet den här månaden.

Vad mötet nästa vecka kan leda till

Ambassadörerna sammanträder i Nordatlantiska rådet, Natos högsta politiska organ. Rådet fattar beslut genom konsensus, vilket innebär att ett enda allierat land kan fördröja ett beslut (NATO). Enighet skulle innebära att Nato åtar sig att svara, men inte i sig att utrustning skickas. Alliansen äger nästan inga egna stridsflygplan. Regeringarna måste ställa flygplan och luftvärnsbatterier till förfogande, så i praktiken avgör de huvudstäder som har utrustning att avvara vad som händer.

Det är svårare att skydda fartyg på öppet hav. En anonym källa inom Rumäniens försvar uppgav till AP att landets örlogsfartyg saknar det luftvärn som krävs för att eskortera handelsfartyg genom områden med drönarhot (AP). Patrullflyg skulle kunna ge Bulgarien bättre överblick till havs. Den offentliggjorda begäran säger inte om någon ska eskortera eller försvara fartyg där.

Riskerna berör långt fler än de två kustländerna. Chelsea 3 seglade under maltesisk flagg, hade ukrainska och azerbajdzjanska sjömän ombord och var på väg till Moldavien. I juli transporterades omkring 80 procent av Ukrainas export av spannmål och oljeväxter över Svarta havet (European Commission). Om redare och besättningar börjar betrakta rutten som osäker hotas både Ukrainas exportintäkter och Bulgariens hamnar.

Bulgarien ber sina allierade täcka ett militärt tomrum som landets egna stridsflyg inte kan fylla före 2027 (Bulgarian defence ministry). Nästa vecka kan ambassadörerna enas om att Nato ska agera, men det är de nationella regeringarna som avgör vad som faktiskt flyger och seglar. Begäran gäller Bulgariens luftrum, kust och territorialhav. Sofia och de regeringar som är beredda att skicka utrustning behöver också klargöra om någon ska försvara handelsfartyg i de vatten där Chelsea 3 träffades.