Bulgarien vill skydda sjöfarten efter drönarattacker

Bulgarien har avbrutit sökandet efter besättningen på handelsfartyget Alfa Watan, som sänktes av drönare utanför landets kust vid Svarta havet. Räddningsstyrkorna hittade varken överlevande eller kroppar (BNT). Premiärminister Rumen Radev säger att han saknar bevis för att slå fast vem som ligger bakom attacken. Grannländerna som Bulgarien bett om hjälp att skydda sjöfarten har ännu inte enats om hur det ska gå till.

Tidigt den 6 oktober träffade luft- och sjödrönare två handelsfartyg omkring 70 sjömil öster om den bulgariska kustorten Byala, i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon (BTA). Alfa Watan, som seglade under Togos flagg, sjönk. Det andra fartyget, Able, började brinna men höll sig flytande. Alla 18 i besättningen evakuerades (Bulgariska regeringen). Vi rapporterade om de första timmarna av räddningsinsatsen (To Brief).

I sökandet efter Alfa Watan hittades få spår. Räddningssamordnaren Rumen Nikolov uppgav till Reuters att man trodde att 12 personer, som sannolikt var syrier, befann sig ombord. Räddningsstyrkorna bärgade en uppochnedvänd båt, tre livflottar och utrustning från fartyget innan sökandet avbröts klockan 17 den 6 oktober. Nikolov sade att det inte skulle återupptas (BNT).

Dagen före, längre norrut, inträffade en separat förlisning i Rumänien. Den 5 oktober fattade Royad Mammadov eld och sjönk omkring 30 sjömil söder om Sfântu Gheorghe. Två besättningsmän omkom och elva räddades (Rumäniens inrikesministerium, Reuters). Fartygets operatör uppgav att det hade lämnat Ukrainas Donauhamn Izmail med kurs mot Ravenna (Palmali).

Ukraina anklagade Ryssland för att ligga bakom drönarattackerna (Ukrainas presidentkansli). Rumäniens sjöfartsmyndighet registrerade branden och förlisningen, men fastställde inte orsaken (Rumäniens sjöfartsmyndighet via Agerpres). Två EU-länder har nu fått fartyg sänkta längs samma handelsrutt, utan att någon angripare officiellt har pekats ut.

Kyiv pekar ut Ryssland, Sofia avvaktar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att kontakter mellan de ukrainska och bulgariska flottorna hade fastställt att de två fartygen utsatts för en samordnad rysk attack med luft- och sjödrönare (Ukrainas presidentkansli). Efter Bulgariens nationella säkerhetsråds möte den 7 oktober sade Radev emot honom: hans underlag visade enligt Radev inte att någon gemensam utredning hade genomförts. Radev kallade en rysk attack den logiska hypotesen med tanke på fartygens last och färdriktning, men sade att Bulgarien inte kunde slå fast att Ryssland låg bakom utan bevis (BNT).

Försvarsministern sade att vrakdelar från drönarna behövdes för att fastställa varifrån attacken kom. Inga sådana delar har bärgats (BTA). Rysslands ambassad i Sofia uppgav att fartygen inte var mål för den ryska militären (AP).

Sjöfartsriskföretaget Ambrey bedömer det som mycket sannolikt att Ryssland låg bakom alla tre incidenterna. Bedömningen bygger på fartygens koppling till Donauhandeln (Ambrey). Det är en sakkunnig bedömning, men inte den tekniska bevisning som Radev säger sig behöva. De platser där sådan bevisning sannolikt finns, det brandskadade Able och vraket på havsbotten, har ännu inte undersökts.

En begäran om skydd, men ännu ingen plan

Säkerhetsrådet rekommenderade skyndsamma samtal med Rumänien och Turkiet om gemensamma insatser för att skydda handelsfartyg, utökad övervakning och snabbare inköp av system mot drönare (BNR). Det är rekommendationer. Sofia kan själv gå vidare med de åtgärder som rör Bulgarien, men gemensamt skydd kräver att Bukarest och Ankara går med på det. Radev har också föreslagit att Able och havsbotten ska undersökas med hjälp från Rumänien, Turkiet och USA. Än så länge är det bara ett förslag.

De tre länderna ingår redan i en gemensam marin insatsgrupp, som bildades genom ett samförståndsavtal i januari 2024 för att röja minor (Rumäniens flotta). Gruppens dokumenterade uppdrag är att röja farleder. Inga offentliga uppgifter visar att den har mandat att eskortera fartygskonvojer eller skjuta ned drönare. EU-kommissionen har lämnat satellitbilder till Bulgarien och Rumänien på deras begäran, men har inte sagt att bilderna pekar ut en angripare (EU-kommissionen).

Det offentliga underlaget ger stöd för en begränsad men besvärande slutsats. Det enda etablerade marina samarbetet mellan Bulgarien, Rumänien och Turkiet har inget offentligt dokumenterat uppdrag att skydda handelsfartyg mot drönare. Inte heller har någon part uppgett att Bulgarien fått gehör för sin begäran om gemensamma insatser. Besättningar som fraktar varor mellan Ukrainas hamnar vid Donau och EU:s hamnar färdas längs en rutt där fartyg redan har sänkts. Ingen angripare har pekats ut officiellt, och ingen styrka har offentligt fått i uppdrag att stoppa attackerna.