Bulgarien hotar med veto mot EU-sanktioner

Bulgarien kommer att blockera EU:s nästa sanktionspaket mot Ryssland om patriarken Kirill inte stryks från listan, sade premiärminister Rumen Radev i Bryssel i veckan (BTA, Reuters via MarketScreener). Hotet visar återigen hur EU:s utrikespolitiska maskineri ger varje enskild regering möjlighet att hålla tillbaka alla 27 medlemsländers gemensamma svar.

Sanktioner mot Ryssland kräver enhällighet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, alltså den del av fördragen som styr unionens diplomatiska och säkerhetspolitiska beslut. Varje huvudstad måste säga ja innan ett nytt paket kan träda i kraft (artikel 31 i EU-fördraget, rådets sanktionsprocess). Ett nej från Sofia väger därmed lika tungt som ett nej från Berlin eller Paris. Ungern har under flera år visat hur effektivt det instrumentet kan vara. Nu använder Bulgarien samma hävstång.

Två motiv, ett veto

Radevs invändning har två delar. Den första är ekonomisk. Nya åtgärder mot verksamheter kopplade till Lukoil kan enligt honom slå mot Bulgariens bränsleförsörjning, reservdelar till tunnelbanan och gödselmedel (BTA). Oron har en konkret grund. Bulgariens enda raffinaderi, i Burgas, drivs av Lukoil och dominerar landets bränslemarknad. Ett amerikanskt undantag som gör fortsatt drift möjlig löper ut i oktober 2026. Om sanktionerna begränsar raffinaderiets handlingsutrymme får Bulgarien en koncentrerad försörjningsrisk som skiljer sig från Ungerns och Slovakiens beroende av rörledningar.

Den andra delen är symbolisk. Radev hänvisade till den ortodoxa traditionen och den ryska kyrkans historiska roll i Bulgariens berättelse om befrielsen för att motivera att patriarken Kirill ska skyddas från sanktioner (Kyiv Independent, Euronews). När Ungern tyst släppte sitt långvariga motstånd i Kirillfrågan blev Bulgarien ensamt kvar som hinder. Bulgariska medier har beskrivit Sofias linje som uppdelad mellan ett "energispår" och ett "kyrkospår" (Sega).

Kombinationen gör vetohotet mer trovärdigt än ett rent utspel. Enbart ekonomiska invändningar skulle sannolikt leda till förhandlingar om undantag. Enbart religiösa invändningar skulle lättare framstå som prorysk signalpolitik. Tillsammans ger de Radev både ett materiellt försvarbart inrikespolitiskt argument och ett symboliskt argument som talar till väljargrupper med sympati för Ryssland.

Avskräckning som skjuts upp på östflanken

För länder närmare frontlinjen betyder ett veto att avskräckningen fördröjs. Litauens president Gitanas Nausėda har kallat enhällighetsprincipen ett "missbruksverktyg" (Verslo Žinios). Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys har krävt ett mer ambitiöst 21:a sanktionspaket och sagt att det nuvarande förslaget inte räcker (LRT). För Vilnius är sanktionerna en del av säkerhetsarkitekturen mot ett militärt hot i närområdet. Varje försening minskar det samlade trycket på Moskva.

Mönstret som Bulgarien följer syns redan i regionen. Rumänsk press har beskrivit läget som ett "Ungernscenario" i grannskapet (Digi24). Tysk rapportering pekar på tre överlappande problem: bulgarisk inrikespolitik, Lukoils ekonomiska roll och en strukturell svaghet i EU:s utrikespolitiska beslutsfattande (Deutschlandfunk, n-tv). Den strukturella svagheten är kärnan. Ett medlemsland med ett nationellt klagomål och tillräcklig beslutsamhet kan göra det till utrikespolitisk förhandlingsmakt över hela unionen.

Reformen som fastnar i sin egen regel

EU-fördragen innehåller möjliga omvägar, men ingen löser grundproblemet. En så kallad passerellklausul skulle kunna flytta vissa utrikespolitiska beslut till kvalificerad majoritet, där större länder väger tyngre och ingen enskild stat kan blockera ensam. Men för att aktivera klausulen krävs enhällighet. Reformen sitter alltså fast i den regel den är tänkt att ändra (IPG Journal). Konstruktivt avstående gör det möjligt för ett land att stå åt sidan utan att stoppa unionen, men bara om landet självt väljer återhållsamhet. Bulgarien gör inte det.

EU-ledarna prövade en begränsad lösning denna månad: sektorssanktionerna mot Ryssland förlängs i 12 månader i stället för sex. Det minskar antalet tillfällen då en skeptisk regering får hävstång, men avskaffar inte vetot.

Utkastet till sanktionsformuleringar om Lukoils dotterbolag och verksamheten i Burgas har inte publicerats. Därför går det inte att oberoende pröva Bulgariens påståenden om ekonomisk skada (EUAlive). Radevs uttalande är en politisk signal. Det avgörande testet kommer när ambassadörerna förhandlar den slutliga texten. Den större frågan kvarstår: Ungern har visat att vetomodellen fungerar, Bulgarien upprepar den och EU saknar ett verktyg som hindrar nästa regering från att göra samma sak.