Bulgarien väger 45-årigt försvarslån

Hur mycket bör ett land låna till sitt försvar när återbetalningen sträcker sig längre än mandatperioden för varje regering som ska hantera skulden?

Bulgariens regering skickade den 15 juli ett låneavtal på 3,26 miljarder euro till parlamentet. Avtalet har undertecknats inom SAFE, Security Action for Europe, EU:s nya kreditlinje för försvarsutgifter (24 Chasa). Villkoren är förmånliga: upp till tio år innan amorteringarna börjar och en återbetalningstid på 45 år (Sofia Globe). Men billig kredit är fortfarande skuld. De sista betalningarna kan löpa till 2071. Samtidigt ombeds parlamentsledamöterna godkänna lånet innan merparten av de projekt som ska finansieras har redovisats.

Så fungerar SAFE

SAFE innebär att EU-kommissionen lånar på kapitalmarknaden med EU:s samlade kreditvärdighet som grund och sedan vidareutlånar pengarna till medlemsländer för försvarsinköp (CER). Den totala ramen är 150 miljarder euro. Reglerna styr upphandlingarna mot europeiska och ukrainska leveranskedjor: minst 65 procent av komponentkostnaderna ska stanna inom EU, EES eller Ukraina (European Commission).

EU:s ministerråd, där medlemsländernas ministrar stiftar EU-lag, antog SAFE genom ett akut rättsligt förfarande som helt ställde Europaparlamentet utanför processen. Parlamentet har därefter väckt talan vid EU-domstolen och hävdar att genvägen var rättsstridig (European Parliament, EU Law Live). Målet är fortfarande öppet.

Pengarna har ändå börjat betalas ut. Polen har fått en första utbetalning på 6,56 miljarder euro och Kroatien en första del på 255 miljoner euro (European Commission, Brussels Times). I andra låntagarländer har samma EU-kredit redan blivit inrikespolitik: i Rumänien handlar konflikten om vilken regering som hade befogenhet att låna (Gândul), i Polen om en öppen strid mellan försvarsministern och presidenten om undertecknandet av lagen (TVN24).

I Bulgarien är konflikten mindre högljudd men inte mindre betydelsefull. Den gäller vad parlamentet faktiskt får se innan det röstar.

Nio projekt, ett offentligt

Bulgariens lån omfattar nio projekt för försvarsmakten inom ett investeringsprogram som löper till 2032 (Actualno). Bara ett har offentliggjorts: ett radarköp på 320 miljoner euro inom ett ramavtal med Frankrike (24 Chasa). För de övriga åtta finns inga publicerade kontraktsvärden, inga namngivna leverantörer, inga leveransdatum och inga uppgifter om hur stor del av arbetet som bulgariska företag får (Actualno, 24 Chasa).

Vissa uppgifter kan av rimliga skäl vara affärskänsliga eller säkerhetsklassade. Men omfattningen av den hemlighållna delen är anmärkningsvärd. Parlamentet ska rösta om återbetalningsåtaganden som sträcker sig över flera decennier för projekt som ledamöterna i huvudsak inte kan granska.

Statsfinanserna gör frågan skarpare. Bulgariens parlament har nyligen höjt taket för statsskulden för att ge plats åt 3,8 miljarder euro i ny upplåning, delvis för att täcka likviditetsbehov i budgeten, samtidigt som landet fortfarande saknar en färdig budget för 2026 (Forbes Bulgaria). Regeringens linje är att SAFE-pengarna ska inordnas i de årliga försvarsbudgetarna och därmed sprida kostnaden över tid. Det förutsätter att varje kommande regering respekterar åtagandet under en återbetalningsperiod på nästan ett halvt sekel.

Det verkliga ratificeringstestet

Bulgariens problem är inte tillgången till pengar. SAFE ger sannolikt den billigaste försvarskredit ett land som Bulgarien kan få. Problemet är att parlamentet ombeds godkänna långfristig skuld utan att få se merparten av projekten, leverantörerna, leveranstiderna eller hur mycket inhemsk industriell kapacitet satsningen bygger upp.

Låneavtalet ger Sofia tillgång till EU:s tyngsta finansieringsverktyg för försvarsutgifter. Om de 3,26 miljarderna euro ger faktisk militär förmåga eller blir fyra decennier av skuldtjänst för importerad materiel beror på svar som Bulgariens parlamentsledamöter är skyldiga väljarna innan de röstar.