Cernavodă har 11 cm kvar

Vattennivån vid Cernavodăs intagsbassäng låg den 7 augusti på omkring -218 centimeter (Newscenter). Vid ungefär -229 centimeter måste operatören stänga reaktor 2, Rumäniens sista kärnreaktor i drift (Capital). Marginalen är alltså 11 centimeter. Enligt samma mätningar sjunker Donau med 2-3 centimeter per dygn.

Rumänien har varnat Bryssel och övriga EU-regeringar enligt förordning 2019/941, EU:s regler för när medlemsländer ska flagga elförsörjningsrisker som kan påverka grannländer (Europa FM). En sådan varning får systemet att titta åt samma håll. Den producerar däremot ingen el.

Varför en sjunkande flod stoppar ett kärnkraftverk

Cernavodăs reaktorer använder vatten från Donau för att kyla kondensorerna, den utrustning som gör om ångan till vatten efter att den har drivit turbinerna. Utan tillräckligt vattenflöde fungerar inte kylningen. Då kan reaktorn inte fortsätta producera el.

Reaktor 1 kopplades bort redan den 28 juli, när flödet hade fallit till omkring 1 630 kubikmeter per sekund, långt under augustisnittet på ungefär 3 900 (Agerpres, HotNews).

Sedan dess har rumänska myndigheter sprängt bort en klippformation, muddrat farleden och förberett att sänka pråmar för att styra om vattenflödet. Sprängningen höjde nivån med omkring 2 centimeter (Euronews România). Nuclearelectricas tekniske chef Emil Macovei sade att pråmarna kan ge ytterligare två till tre dygn. Om vattennivån fortsätter nedåt väntas även reaktor 2 därefter behöva stoppas (Digi24).

Grannländerna som kan hjälpa har egna problem

Reaktor 2 producerar omkring 680 MW, motsvarande 8-9 procent av Rumäniens elförbrukning under kvällstopparna. Värmeböljan har pressat efterfrågan mot 8 000 MW (Europa FM). Redan före ett eventuellt stopp importerade Rumänien omkring 1 700 MW vid kvällstopparna. Om reaktor 2 stängs kan importbehovet överstiga 2 500 MW (Financial Intelligence).

Problemet är att de länder som normalt kan leverera extra el påverkas av samma flodsystem. Ungerns kärnkraftverk Paks föll i början av augusti till omkring 480 MW, från normala 2 000 MW. Det tvingade även Ungern att importera el och använda gasreserver (Pénzcentrum, MVM).

Bulgarien har hittills varit den tydligaste livlinan. På morgonen den 7 augusti exporterade landet 1 355 MW till Rumänien, med stöd av solkraft och kolkraft (economic.bg). Men bulgariska myndigheter har uppgett att exportkapaciteten varit "fullt utnyttjad" de senaste dagarna (Bulgarian Energy Ministry). Även Bulgariens kärnreaktorer i Kozloduy är beroende av Donau.

Vem vinner, vem betalar

De kortsiktiga vinnarna är elhandlare och flexibla producenter som kan sälja knapp kvällsel. Dagenförepriserna i Central- och Sydosteuropa visar redan premier kopplade till problemen vid Paks och Cernavodă (Serbia Energy).

De första förlorarna är Nuclearelectricas kunder. Bolaget har varnat för att det kan få svårt att uppfylla sina leveransavtal och hänvisar till force majeure, den juridiska princip som används när en extraordinär extern händelse hindrar ett bolag från att fullgöra sina åtaganden (ZF). Industrikunder riskerar frivilliga eller beordrade neddragningar långt innan hushållen märker någon förändring i elpriset. Transelectrica, Rumäniens stamnätsoperatör, har bett stora elanvändare att hålla nere förbrukningen för att undvika ett större nätfel (Mediafax).

EU:s energikommissionär Dan Jørgensen har beskrivit unionens Electricity Coordination Group som ett forum för informationsutbyte (Dan Jørgensen). Den europeiska elmarknaden fungerar i normala fall genom att kraft flyttas dit bristen är störst. Torkan visar begränsningen i den modellen: Rumänien, Ungern och Bulgarien behöver extra el under samma kvällstimmar, samtidigt som samma låga Donau kyler de kraftverk som ska hålla systemen i gång.