Kina tränade 200 ryska soldater i drönarkrig

I juli 2025 slöt Kina och Ryssland ett hemligt bilateralt avtal med förbud mot offentlig insyn. Enligt avtalet utbildade Folkets befrielsearmé omkring 200 ryska soldater vid kinesiska militära anläggningar i drönarkrigföring, elektronisk krigföring och taktik för mekaniserat infanteri mellan november och december 2025. Några återvände senare till kriget i Ukraina. Tre europeiska underrättelsetjänster följde programmet i månader innan det blev offentligt den 19 maj, samma dag som Vladimir Putin landade i Peking (Kyiv Independent, n-tv).

Uppgifterna förskjuter bilden av Kina: från ekonomisk möjliggörare av Rysslands krig till aktör med direkt militär medverkan. EU hade underrättelsekapaciteten att avslöja upplägget, men saknar det politiska maskineri som krävs för att bestraffa det.

Vad programmet byggde upp

Deltagarna var inte bara frontsoldater. Gruppen omfattade militära instruktörer från yngre underofficerare till överstelöjtnanter, och många hade valts ut just för sina utbildningsroller. Vid Folkets befrielsearmés anläggningar i Shijiazhuang, Zhengzhou, Yibin och Nanjing övade de samordning mellan drönare och artilleri, elektroniska motmedel mot drönare och flygning med FPV-drönare, där operatören styr via kamerabild, i kinesiska simulatorer. En underrättelsetjänst uppgav att utbildade deltagare senare genomförde drönaroperationer på ockuperade Krim och i Zaporizjzja. Reuters har inte kunnat verifiera den uppgiften oberoende.

Programmet var konstruerat för spridning. Varje instruktör som återvänder kan föra vidare kinesiska drönarmetoder till hundratals operatörer under sig. Det är tekniköverföring via utbildat manskap, och ger Ryssland tillgång till kunnande från världens ledande drönartillverkare.

Enhällighetens fälla

EU har stegvis skärpt sanktionerna mot kinesiska företag som förser Rysslands krigsmaskin med komponenter och tjänster. Det tjugonde sanktionspaketet i april 2026 omfattade omkring 27 aktörer i Kina och Hongkong. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat Kina en "de facto"-möjliggörare av Rysslands krigsekonomi.

Att sanktionera skalbolag är ändå något annat än att behandla Kina som en militär aktör på statsnivå. EU:s sanktionsramar är i teorin tillräckligt breda för att rikta åtgärder mot aktörer som undergräver Ukrainas territoriella integritet. Hindret är politiskt. Utrikespolitiska EU-beslut mot kinesiska militära enheter eller företrädare för Folkets befrielsearmé kräver enhällighet mellan alla 27 medlemsländer, vilket ger varje regering vetorätt. Ungern har återkommande urvattnat eller stoppat gemensamma Kinaåtgärder. Därmed blir steget från företagssanktioner till sanktioner mot kinesisk militär i praktiken nästan omöjligt.

Tre huvudstäder, tre distraktioner

Tyskland visar låsningen tydligast. Förbundskansler Friedrich Merz uttryckte den 19 maj en förhoppning om att Xi Jinping skulle pressa Putin att avsluta kriget. Samma dag visade Reuters att Kina hade utbildat ryska soldater. Samtidigt tappar tyska biltillverkare snabbt marknadsandelar i Kina. Berlin har svårt att trappa upp konflikten med en partner som redan håller på att glida bort.

I Italien ser dilemmat annorlunda ut. Tre dagar före Reuters publicering sade industriminister Adolfo Urso att kinesiska biltillverkare var ”välkomna” att köpa nedlagda Stellantisfabriker, samtidigt som regeringen i det tysta skärpte säkerhetsgranskningen av kinesiska investeringar i sektorer nära försvarsindustrin. Ingen italiensk företrädare har kopplat uppgifterna om militär utbildning till industripolitiken gentemot Peking.

Polen riktade sin oro åt ett annat håll. Warszawa ägnade veckan åt att hantera en inställd amerikansk trupprotation och betonade att beslutet "rör Tyskland, inte Polen". Det land som har mest att frukta av förbättrad rysk drönarförmåga diskuterade knappt Kina.

Mönstret är detsamma i alla tre fallen: medlemsländerna är upptagna av inrikespolitiska problem och bilaterala ekonomiska intressen, samtidigt som en gemensam linje mot Peking kräver just den samordning de saknar.

Det som fortfarande är dolt

Avtalet från juli 2025 var ömsesidigt. Parallellt med att ryska soldater utbildades i Kina fick "hundratals" kinesiska soldater utbildning i Ryssland. Där kunde de studera drönartaktik från det mest drönarintensiva kriget i modern tid. Om Folkets befrielsearmé för in de lärdomarna i sin egen operativa planering blir utbytet både ett europeiskt säkerhetsproblem och ett indopacifiskt. Europeiska ledare behandlar ofta dessa arenor som åtskilda. Peking gör uppenbarligen inte det.

Tre underrättelsetjänster höll på uppgifterna i månader och lät dem nå offentligheten just när Putin anlände till Xi Jinpings huvudstad. Läckans timing var avsiktlig. Den institutionella reaktion som den skulle framkalla har ännu inte kommit.