EU-kommissionen vill begränsa veton i anslutningsförhandlingar

I dag kan varje EU-regering stoppa nästa steg i ett kandidatlands förhandlingar. Den 6 oktober föreslog EU-kommissionen att medlemsländernas regeringar ska kunna godkänna mellanleden med majoritetsbeslut i stället för enhällighet (kommissionens frågor och svar, BTA). Då skulle ingen enskild huvudstad kunna frysa ett lands förhandlingar, men varje regering behåller sitt veto mot ett slutligt medlemskap. Förändringen kräver alltså ja från regeringarna som avstår makten. Den löser inte heller tvisten bakom Ungerns blockering av Ukraina.

Vilket veto försvinner och vilket blir kvar

Att bli medlem i EU kräver att ett land passerar en lång rad steg. Förhandlingarna är indelade i tematiska kluster. När ett kluster öppnas godtar EU att kandidatlandet börjar anpassa lagstiftningen inom området till EU:s regler. Hittills har medlemsländernas regeringar behövt vara eniga både när ett kluster öppnas och när det preliminärt stängs. Därmed har varje regering kunnat säga nej (rådets förklaring).

Kommissionen vill att besluten om dessa mellanled ska fattas med kvalificerad majoritet: minst 15 av de 27 regeringarna måste företräda minst 65 procent av EU:s befolkning (artikel 16 i EU-fördraget). Inget enskilt land skulle då kunna blockera ett beslut. Det sista steget förblir oförändrat. Enligt artikel 49 i EU-fördraget krävs fortfarande enhällighet mellan regeringarna, Europaparlamentets godkännande och ratificering i varje medlemsland (artikel 49 i EU-fördraget).

Förslaget är inte beslutat. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har lagt fram en rekommendation som regeringarna ännu inte har antagit. Kommissionens text klargör inte heller fullt ut vilka rättsliga steg som krävs för att ändra varje kandidats förhandlingsramverk, det regelverk som regeringarna kom överens om när förhandlingarna inleddes (meddelandet i sin helhet).

Ungerns blockering och skolfrågan

Ungerns agerande visar vilken typ av blockering förändringen ska komma åt. Enligt European Pravda sa Budapest nej tre gånger, den 17 juli, 8 september och 29 september, till att godkänna kommissionens bedömning av Ukrainas beredskap inom två kluster. Det är steget innan de öppnas (European Pravda).

Ungerns invändning har en dokumenterad bakgrund. 2017 kritiserade Europarådets Venedigkommission, en panel av konstitutionella jurister, en ukrainsk utbildningslag för att den begränsade undervisningen på minoritetsspråk i högre årskurser (Venedigkommissionen). Utlåtandet visar att frågan har en allvarlig och långvarig bakgrund. Det tar däremot inte ställning till det lagförslag som Kyiv nu överväger.

Ungern kan vara på väg att mjuka upp sin hållning. Den ungerska sajten Index skriver, med hänvisning till Financial Times, att premiärminister Péter Magyar sagt till diplomater att låta processen gå vidare. Enligt Index beror ett mer fullständigt stöd på en ukrainsk omröstning om ett lagförslag om minoritetsskolor, som väntas den 12 oktober (Index).

Med majoritetsbeslut skulle Ungern inte längre kunna stoppa det mellansteget på egen hand. Skolfrågan skulle finnas kvar, och Budapest skulle fortfarande kunna lägga in veto mot Ukrainas slutliga medlemskap. Röstningsreglerna hjälper inte heller i alla låsningar. Nordmakedoniens nästa steg kräver en grundlagsändring som skriver in bulgarer som minoritet. Villkoret ingår i en kompromiss i rådet från 2022 och kan bara uppfyllas av parlamentet i Skopje (rådets slutsatser).

Vilka måste säga ja

Förslaget kombinerar smidigare förhandlingar med hårdare kontroll efter inträdet. Under de första 15 åren skulle en ny medlemsstat som konstateras allvarligt ha brutit mot EU:s värden kunna möta sanktioner, i värsta fall förlora sin rösträtt i rådet (meddelandet i sin helhet). När en överträdelse väl har konstaterats skulle sanktionerna träda i kraft automatiskt, om inte en kvalificerad majoritet röstade för att stoppa dem.

Det nuvarande förfarandet fungerar tvärtom. Artikel 7, EU:s verktyg mot demokratisk tillbakagång, kräver att regeringarna är överens innan åtgärder vidtas. 2025 noterade Europaparlamentet att Ungerns artikel 7-ärende hade behandlats vid nio utfrågningar sedan 2018, utan att någon formell risk ens hade fastställts (Europaparlamentet). Kos argumenterade för att tidsgränsen hindrar nya medlemsländer från att bli permanenta andraklassmedlemmar (The Guardian).

Förslaget om majoritetsbeslut förutsätter att regeringarna är beredda att avstå från ett verktyg de har använt. Deras utgångslägen skiljer sig åt. Den nederländska regeringen stöder skarpare skyddsmekanismer. Men den 29 september sade utrikesminister Tom Berendsen i senaten att Haag vill behålla enhällighet i viktiga anslutningsbeslut (Eerste Kamer). Han preciserade inte om beslutet att öppna ett kluster räknas som viktigt. Så länge regeringarna inte har godkänt ändringen och Kyiv inte har svarat på invändningen om skolorna, gäller fortfarande det veto som Ungern använde i somras.