Constanta blottar NATO:s blinda punkt till sjöss

En ukrainsk sjödrönare med omkring 300 kilo sprängmedel detonerade den 5 juni i Constanța, Rumäniens största hamn vid Svarta havet, efter att ha störts ut av rysk elektronisk krigföring och drivit ur kurs (Deutschlandfunk, Straits Times). Flera ukrainska drönare tappade samtidigt styrningen. De flesta självförstördes till havs, men en nådde kusten hos ett Natoland (Agerpres). Över tusen personer evakuerades. Ingen dödades. Explosionen visade ändå en svaghet i Natos skydd mot drönare: systemen är byggda för hot från luften. Den här gången kom hotet från vattnet.

Fyra timmar utan tydlig kedja

Rumänska myndigheter upptäckte drönaren omkring klockan 06.00. Ukraina underrättade Rumänien runt 10.00, ungefär 10–15 minuter före detonationen (RRI). Kyiv uppger att rysk störning fick drönarna att tappa kontrollen och att man inte visste vart de var på väg (Agerpres).

Tidsluckan spelar roll eftersom det redan finns en kommunikationskanal. Efter att en ukrainsk robot 2022 dödade två personer i polska Przewodów inrättade Nato en direktlinje mellan Ukrainas flygledning och Natos luftoperationscentrum i Tyskland, med koppling till rumänska operationer. Ingen officiell källa har sagt om den kanalen aktiverades klockan 06.00. Om den gjorde det pekar de fyra timmarna på ett samordningsproblem inom alliansen. Om den inte gjorde det är frågan varför.

Det finns inget bindande avtal som kräver att Ukraina underrättar Rumänien före sjödrönaroperationer. Det närmaste instrumentet, ett bilateralt avtal från 2014 om militär verksamhet vid gränsen, gäller landgränser. Ukraina ratificerade det först förra månaden (rada.gov.ua). Rumänien har nu formellt begärt nya underrättelseprotokoll. De skulle bli de första i sitt slag för drönaroperationer till havs i Svarta havet.

Byggt för himlen, blint på vattnet

Hamnen i Constanța hade redan installerat ett antidrönarsystem. Det söker efter flygande drönare genom radiofrekvensdetektering. Det kan inte upptäcka ytfarkoster (Romania Insider).

Samma blinda fläck finns i Natos bredare hållning. Operation Eastern Sentry, den förstärkta övervakning av östra flanken som alliansen lanserade i september 2025, bygger på stridsflyg, helikoptrar och luftvärnssystem. Allt är riktat uppåt (NATO). De baltiska länderna har börjat köpa in maritima sensorsystem. Svarta havet saknar något jämförbart.

Nato hade varnats. Vid övningen REPMUS utanför Portugal 2025 besegrade ukrainska operatörer med sjödrönare av typen Magura V7 Natostyrkor i samtliga fem simulerade scenarier. "De kunde inte ens se våra vapen", sade en ukrainsk operatör (Dagens). Några veckor före explosionen i Constanța varnade en rumänsk maritim analys uttryckligen för att Svarta havet saknade förmåga att upptäcka autonoma ytfarkoster (Forum Securității Maritime).

Upphandlingens klocka

Fem dagar före explosionen skrev Rheinmetall på ett kontrakt med Rumänien värt 5,7 miljarder euro. Det omfattar bland annat antidrönarsystemet Skynex och marina Oerlikonkanoner som är konstruerade för att bekämpa obemannade farkoster. Leveranserna börjar 2028 (Rheinmetall, ESUT). Frankrikes DANAE-program för beväpnade sjödrönare väntas inte vara operativt förrän i slutet av 2027 (Naval News). Bulgarien aktiverade Pantherhelikoptrar och kustövervakningsradarn Ekran-M, men den tidigare försvarsministern Dimitar Stoyanov var rak: Bulgarien "är inte redo för drönarkrigföring" (Flagman, 24 Chasa).

Polens premiärminister Donald Tusk gav den skarpaste reaktionen när han talade vid toppmötet mellan EU och västra Balkan några timmar före explosionen: "Situationen rör sig mot eskalering. Vi måste vara förberedda" (Infobae). Emmanuel Macron lovade Rumänien "totalt stöd" utan att ange någon materiel (Euronews). EU:s utrikeschef Kaja Kallas lade ansvaret "direkt på Ryssland" och beskrev den ryska elektroniska krigföringen som orsaken, oavsett vems drönare det var (Independent). Berlin gjorde inget separat uttalande. Ungerns regering förblev tyst.

Rumänien har begärt underrättelseprotokoll som ännu inte finns. Bulgarien köper radarutrustning som ännu inte har levererats. EU:s antidrönarplan, publicerad i februari, pekar ut hamnar som prioriterade platser men lägger pilotprojektet först 2027. Systemen som skulle kunna försvara Constanța är beställda. De är inte på plats.