Författningsstrid stoppar Rumäniens vapenaffär på 8,33 miljarder euro

Rumänien har nio dagar på sig att skriva under militärkontrakt för 8,33 miljarder euro inom EU:s nya försvarslåneprogram SAFE (Reuters via MarketScreener). I vägen står en prövning av den lagstiftning som ska göra kontrakten möjliga. Om tidsfristen den 31 maj passeras utan underskrifter förlorar Bukarest möjligheten att kräva att hälften av materielen tillverkas i Rumänien.

Vad SAFE ger och vad tidsfristen tar bort

SAFE, Security Action for Europe, är upplagt ungefär som EU:s återhämtningsfond efter pandemin. EU-kommissionen lånar på kapitalmarknaden med sin höga kreditvärdighet och lånar sedan vidare till medlemsländerna till betydligt lägre ränta än de själva betalar. För Rumänien innebär det en ränta på omkring 3 procent, i stället för cirka 7 procent på landets egna statsobligationer (Centre for European Reform). Löptiden är 45 år med tio amorteringsfria år, vilket innebär att återbetalningen av själva lånet börjar först runt 2036 (Breaking Defense).

Arton medlemsländer har godkänts för sammanlagt omkring 131 miljarder euro. Polen, som är störst låntagare med 43,7 miljarder euro, skrev under sitt avtal den 8 maj (Notes from Poland). Rumänien ligger tvåa med 16,68 miljarder euro (milmag.pl).

Efter den 31 maj får länderna bara köpa materiel genom gemensam upphandling med minst ett annat land. Ekonomiminister Irineu Darău uttryckte saken rakt: efter det datumet "kommer vi inte längre att ha lika starkt inflytande över lokaliseringen i Rumänien" (Mediafax). Gemensam upphandling försvagar varje enskilt lands möjlighet att kräva fabriker, arbetstillfällen och produktion på hemmaplan.

En fälld regering och en hastig lag

Rumäniens parlament godkände den första omgången med 15–16 försvarsprogram den 29 april. Några dagar senare föll premiärminister Ilie Bolojans regering, sedan en oppositionskoalition den 5 maj samlat 281 röster för en misstroendeförklaring (Agerpres). På väg ut drev expeditionsministären igenom den rättsliga ram som krävs för SAFE-kontrakten, men lade också till ändringar efter att det formella regeringssammanträdet hade avslutats.

Det är dessa sena tillägg som nu ligger till grund för den konstitutionella prövningen. PSD, Socialdemokraterna, som ledde misstroendeomröstningen, hävdar att den avgående regeringen överskred sina befogenheter genom att lagstifta efter att den hade avsatts. Landets ombudsman har lämnat in en separat invändning. PSD säger sig stödja SAFE som program, men anser att proceduren var olaglig. Resultatet är rättslig osäkerhet bara dagar före en hård tidsfrist.

Vem får kontrakten och vad bygger Rumänien själv?

De godkända kontrakten lutar tydligt mot tyska Rheinmetall. Bolaget står för omkring 68 procent av den första delen på 8,33 miljarder euro, med bland annat 232 Lynx-stridsfordon, Skynex-luftvärnssystem, patrullfartyg och ammunition (HotNews). Det rumänska statliga försvarsbolaget ROMARM har varnat för att "enkel licensmontering inte utvecklar industrin" (Adevărul). Bolojan lovade minst 50 procent lokal produktion. Skillnaden mellan montering och verklig tekniköverföring är fortfarande olöst.

Ett mönster i hela programmet

Rumäniens tidspress är inte unik. Italien, som tilldelats 14,9 miljarder euro, har inte skrivit under. Premiärminister Giorgia Meloni skickade den 17 maj ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen där Italiens deltagande villkorades med större finanspolitisk flexibilitet för energiutgifter (Il Politico Web). Kommissionen sade nej. Ungerns 16,2 miljarder euro är fortfarande inte godkända (The Defense Post).

Mekanismen är tydlig. Länder med stabila regeringar och starka upphandlingsmyndigheter hinner låsa in nationella industrifördelar. Splittrade regeringar tappar tid. Rumänien, som har kreditbetyget BBB- med negativa utsikter hos både S&P och Fitch (Economica.net), lägger 16,68 miljarder euro till en offentlig skuld som redan närmar sig EU:s Maastrichtgräns på 60 procent av BNP, den nivå där medlemsländer pressas att minska utgifterna.

Författningsdomstolen avgör nu om Rumänien hinner före den 31 maj. Kontrakten är färdiga. Pengarna finns. Varje dag utan beslut flyttar förhandlingsstyrka från Bukarest till Bryssel och från rumänska fabriker till utländska produktionslinjer.