Kroatien bryter ECB:s fyrmaktsgrepp

Under hela Europeiska centralbankens existens har fyra länder behandlat platserna i ECB:s direktion som om de vore permanent fördelade. Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har haft säten genom en informell ordning som inte krävs av något fördrag och som inget mindre euroland tidigare har brutit. Den 1 juni upphör den ordningen. Boris Vujčić, chef för Kroatiens centralbank, blir vice ordförande i ECB och ersätter Spaniens Luis de Guindos. Kroatien gick med i euron i januari 2023. Inget land utanför de fyra stora har haft en plats i den sex ledamöter stora direktionen, som sköter bankens dagliga verksamhet och har permanenta röster i räntebesluten, sedan ECB grundades 1998 (Global Banking & Finance, Euronews).

Spaniens kalkylerade reträtt

Spanien valde att inte strida om platsen. Sánchez-regeringen avstod från att lägga fram en kandidat och hänvisade till den informella normen att samma nationalitet inte ska efterträda sig själv. Det egentliga målet ligger längre fram. Tre direktionsplatser löper ut 2027, däribland ordförandeposten. Christine Lagardes åttaåriga mandat, som inte kan förlängas, tar slut i oktober samma år. Spanien vill ha den posten.

Landets kandidat är Pablo Hernández de Cos, tidigare chef för Spaniens centralbank och nuvarande chef för Banken för internationell betalningsutjämning. De Guindos beskrev Spaniens frånvaro som tillfällig: "Spain is the fourth-largest economy in the euro area, and I am convinced it will secure a seat" (Global Banking & Finance). Kalkylen har en inrikespolitisk kostnad. Sánchez styr i parlamentarisk minoritet, är försvagad efter regionala nederlag, och den nuvarande centralbankschefen i Spanien uppges arbeta för att försvaga Hernández de Cos kandidatur.

Hökarna tog öppningen

Vujčić vann därför att hans penningpolitiska linje passade det som nordeuropeiska euroländer efterfrågade. Eurogruppen, där euroländernas finansministrar samordnar sig, nominerade honom i januari efter tre omröstningsrundor. Han slog Finlands Olli Rehn och Portugals Mário Centeno. Hans hökaktiga hållning, med betoning på högre räntor för att hålla inflationen under kontroll, låg nära Tysklands, Österrikes och de baltiska ländernas position vid en tidpunkt då de ville ha just den rösten i direktionen.

Centeno, som räknas till duvorna och förespråkar en mjukare penningpolitik, kritiserade offentligt den portugisiska regeringen för att den stödde hans kandidatur för sent. Det var en ovanlig offentlig markering från en sittande centralbankschef och visade hur motsättningen mellan räntehökar och ränteduvor numera formar ECB-utnämningar lika mycket som nationellt lobbyarbete gör.

Ordförandeposten och den som inte får rösta

Den större posten står på spel i oktober 2027. ECB:s ordförande utses av Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna möts, med kvalificerad majoritet: 55 procent av medlemsländerna, som samtidigt representerar 65 procent av EU:s befolkning. Inget enskilt land kan lägga in veto, men Tyskland och Frankrike kan var för sig samla blockerande minoriteter. Spanien, Nederländerna och Tyskland har alla kandidater i spel.

En aktör saknas helt i processen: Europaparlamentet. Den direktvalda församlingen för euroländernas väljare har ingen formell röst om vem som ska leda den institution som sätter deras räntor och påverkar deras lånekostnader. Parlamentet håller utfrågningar och lämnar icke-bindande yttranden. Utnämningsmakten ligger hos de nationella regeringarna. För en institution vars beslut når in i varje bolån och sparkonto i 21 länder har väljarna inget meningsfullt inflytande över vem som leder den.

Kroatiens plats i direktionen visar att mindre euroländer kan ta sig igenom när den politiska linjeringen stämmer. Om det blir en varaktig öppning eller ett undantag för en mandatperiod avgörs 2027. Om Spanien återtar en toppost och de fyra stora sluter leden blir Vujčićs utnämning en fotnot: den första sprickan i ett monopol som snabbt lagades. Om mindre ekonomier fortsätter att konkurrera förändras ECB:s interna maktkarta för första gången sedan euron infördes.