Kroatien lovar 5% av BNP till försvaret

Fem procent av BNP. Så stor andel av ekonomin lovar Kroatien nu att lägga på försvaret till 2035. Premiärminister Andrej Plenković gav beskedet till Natos generalsekreterare Mark Rutte i Bryssel i veckan, och ansluter därmed Zagreb till alliansens nya utgiftsmål (24sata, NATO). I dag ligger Kroatien strax över 2 %. Att nå 5 % innebär mer än en fördubbling på tio år, utan att regeringen ännu har visat hur notan ska betalas.

Vad 5 % betyder i praktiken

Natos nya mål delas upp i 3,5 % av BNP till kärnförsvaret (väpnade styrkor, materiel och operationer) och upp till 1,5 % till försvarsrelaterad motståndskraft: kritisk infrastruktur, cyberförmåga, civil beredskap och försvarsindustriell kapacitet (NATO, Evening Standard). Det gamla målet på 2 % av BNP var en politisk riktlinje som först sattes 2006 och bekräftades efter Rysslands annektering av Krim 2014. Det var aldrig juridiskt bindande. Det nya målet fungerar på samma sätt: tryck från allierade, inte en skyldighet som kan prövas i domstol (Institute for Government).

Den andra delen är den politiskt känsliga. Italien hävdar att landet når ungefär 2,8 % när Carabinieri, kustbevakning, rymdverksamhet och cybersäkerhet räknas in. Specialistbedömningar placerar däremot de faktiska militära utgifterna närmare 1,57 % (Sky TG24, Analisi Difesa). Slovenien säger att landet nådde 2,01 % i fjol; enligt slovenska medier ansåg Rutte att Ljubljana inte hade klarat 2 % enligt Natos egen metod (Svet24, Regional Obala). Vad en regering räknar och vad Nato godtar är inte alltid samma siffra.

Glappet i sydöst

Kroatiens löfte svarar mot verkliga brister på Natos sydöstra flank, från Adriatiska havet via Balkan till Svarta havet. Det gäller integrerat luft- och robotförsvar, system mot drönare, ammunitionslager och logistikkorridorer för att flytta allierade förstärkningar. Rutte och Plenković diskuterade särskilt luft- och robotförsvar samt säkerheten på västra Balkan (NATO, 24sata). Om kroatiska pengar går till system som fungerar ihop med andra allierades stärker det mer än Kroatiens eget territorium. Om löftet blir en budgetteknisk övning förblir Adriatiska havet-Balkan-korridoren svag.

Polen visar båda sidor av saken. Warszawa lade omkring 4,48 % av BNP på försvaret 2025, vilket gjorde landet till Europas ledare mätt som andel av ekonomin (Euronews). Samtidigt har Polens finanspolitiska råd varnat för att försvarsbehoven efter 2028 måste förenas med budgetstabilitet (Rzeczpospolita), och landets högsta revisionsorgan har ifrågasatt hur regeringen klassificerar militära förskott i budgeten (Bankier). Höga utgifter ger inte automatiskt hög beredskap. Stora leveranser sträcker sig över resten av årtiondet, och omkring 40 % av Europas materielutgifter uppges gå till leverantörer utanför EU (Euronews).

Planen saknas

Rutte har krävt "tydliga, konkreta och trovärdiga planer" från de allierade, vilket markerar att toppmöteslöften inte räcker (NATO). Kroatien har inte offentliggjort någon sådan plan. Det finns ingen år-för-år-bana för utgifterna, ingen uppdelning mellan kärnförsvar och motståndskraft, ingen inköpslista med leveransdatum och ingen karta över vilka företag som kan få kontrakten. Löftet ger Kroatien politisk tyngd inför nästa månads Natotoppmöte, men trovärdighet utan kalkyl håller sällan länge.

Nästa månads toppmöte visar om utfästelsen leder till faktiska luftförsvarssystem och fungerande förstärkningskorridorer, eller till en bokföringsövning där resultatet beror på vem som räknar.