Grekiskt oktoberbesked avgör Cypernkabeln

Mellan Kreta och Cypern ligger ett undersökningsfartyg och väntar på tillstånd att gå vidare. Den grekiska navigationsnotis som krävs för att öppna rutten har ännu inte utfärdats. Så länge den saknas står Europas mest långtgående undervattensprojekt för el kvar där det har stått i två år: som en plan som stoppats vid havsgränsen av en olöst suveränitetstvist.

Kabeln, luckan och fartyget som inte kommer vidare

Great Sea Interconnector, GSI, ska bryta Cyperns isolering som EU:s enda medlemsland utan elförbindelse till det europeiska elnätet. Kabeln är tänkt att dras 1 208 kilometer från Kreta till Cypern på nästan 3 000 meters djup, till en beräknad kostnad på 1,9 miljarder euro (Enerdata). EU-kommissionen har klassat projektet som ett så kallat projekt av gemensamt intresse och anslagit nära 658 miljoner euro via Fonden för ett sammanlänkat Europa, EU:s program för infrastrukturfinansiering (Euronews, Cyprus Mail).

Omkring 60 % av kartläggningen av havsbotten är klar. De återstående 40 % ligger i vatten som både Grekland och Turkiet gör anspråk på (Greek News Agenda). Det är där projektet fastnar. I juli 2024, när ett italienskflaggat undersökningsfartyg gick in i korridoren söder om Kasos och Karpathos, skickade Turkiet örlogsfartyg till området och fartyget avbröt arbetet. Sedan dess har kartläggningen inte gått framåt (DW).

Frankrike köpte en andel, inte en garanti

Den 5 augusti tog den franska infrastrukturfonden Meridiam majoritetskontroll över projektbolaget. IPTO, den grekiska stamnätsoperatören, behåller det tekniska ansvaret för genomförandet (Prime Minister of Greece). Ett separat avtal mellan IPTO och den franska kabeltillverkaren Nexans, som redan har ett kabelkontrakt värt omkring 1,43 miljarder euro, gäller de havsbottenundersökningar som måste göras innan någon kabel kan läggas ned (Energynews.pro, Powergame).

Paris har därmed kapital, industrikontrakt och diplomatiskt anseende bundet till kabeln. Enligt uppgifter har Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, Cyperns president Nikos Christodoulides och Frankrikes president Emmanuel Macron diskuterat hur navigationsnotisen kan påskyndas när de operativa besluten är klara (Cyprus Mail). Grekiska medier har spekulerat om fransk marin eskort, men någon officiell bekräftelse har inte kommit från Paris, Aten eller Nicosia (RUA). Franska pengar höjer den politiska kostnaden för att stoppa projektet. De gör inte Grekland fritt att skicka iväg fartyget utan risk (Kathimerini).

Ankara har inte ändrat linje. Turkiska företrädare säger att arbete på havsbotten i vatten som Turkiet gör anspråk på kräver turkiskt tillstånd (Hürriyet). Den juridiska konflikten är reell. Grekland och Cypern hänvisar till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS, som reglerar staters rättigheter till havsområden, och hävdar att öar ger rätt till exklusiva ekonomiska zoner. Turkiet har inte undertecknat konventionen och menar att öar inte får den effekten när de överlappar en fastlandsbaserad kontinentalsockel. Med turkisk tolkning är vattnen mellan Kreta och Cypern turkiska. Med grekisk tolkning möts grekiska och cypriotiska zoner där. En havsbottenundersökning blir därför inte ett tekniskt neutralt moment: den hjälper till att fastställa en kabelrutt som den ena sidan senare kan se som stöd för motpartens havsrättsanspråk. Turkiets ingripande 2024 visade att Ankara betraktar undersökningstillståndet som den praktiska gränsen (Daily Sabah).

Cypern betalar mest och ser minst

Cypern skulle bära 63 % av kabelns kostnad, omkring 786 miljoner euro, eftersom landet är EU:s sista isolerade elmarknad (Euronews). Av de 251 miljoner euro som IPTO säger sig redan ha lagt ut bedömde Cyperns energitillsyn bara 32 % som ersättningsgilla (ProtoThema). Oppositionsledaren Stefanos Stefanou har frågat finansministern hur Meridiams inträde påverkar totalkostnad, lönsamhet och bördan för elkunderna. Frågan är rimlig: cypriotiska skattebetalare och elkonsumenter finansierar en kabel vars nästa fysiska steg beror på en konflikt de inte kontrollerar.

ENTSO-E, samarbetsorganet för Europas stamnätsoperatörer, bekräftade i april att GSI är den enda erkända elförbindelsen för Cypern. Organisationen avvisade varje alternativ dragning via Turkiet eller norra Cypern (ENTSO-E). EU-kommissionen beskriver sitt åtagande som "kristallklart". Navigationsnotisen som ska pröva den tydligheten väntas omkring oktober.

Bryssel har lagt nära 658 miljoner euro på att klassificera, finansiera och planera en kabel vars nästa steg kräver att ett undersökningsfartyg går in i vatten där ett land utanför EU skickade örlogsfartyg för två år sedan. Hittills har kommissionen behandlat GSI som ett energiprojekt. Nästa navigationsnotis visar om den också är beredd att behandla det som en suveränitetsfråga.