Cyperns €3-miljarderskabel saknar ekonomisk garant

Cypern är det enda EU-land som saknar förbindelse med ett grannlands elnät. Great Sea Interconnector ska bryta denna isolering genom en undervattenskabel till det europeiska elsystemet. Men när parlamentet behandlade projektet den 8 september stod det klart att finansieringen fortfarande bygger på ett ofullständigt kostnadsunderlag.

Den siffra som hittills har använts är 1,9 miljarder euro. Neofytos Chatzigeorgiou, styrelseledamot i Cyperns energitillsynsmyndighet CERA, sade till parlamentet att slutkostnaden snarare väntas hamna kring 3 miljarder euro (Philenews). Finansminister Makis Keravnos förklarade skillnaden med att den tidigare kalkylen främst omfattar själva kabeln. Försäkringar, omriktarstationer, energilagring och underhåll tillkommer (InBusiness).

Varken 1,9 eller 3 miljarder euro är en budget som har godkänts av tillsynsmyndigheten. De utredningar som krävs för en sådan kalkyl är ännu inte färdiga.

Vem som ska betala är fortfarande oklart

Projektets enda säkrade finansieringskälla är ett EU-bidrag på omkring 657 miljoner euro från Fonden för ett sammanlänkat Europa, EU:s stödprogram för gränsöverskridande infrastruktur (EU-kommissionen). Bidraget höjs inte om kostnaderna fortsätter att stiga.

Resten måste finansieras av ägare, långivare eller elkunder. Den franska infrastrukturfonden Meridiam äger 66 procent av projektbolaget, medan den grekiska stamnätsoperatören ADMIE äger 34 procent. Europeiska investeringsbanken, EIB, har tillfrågats om lån, men enligt en talesperson har inget beslut fattats (Euronews). De kostnader som tillsynsmyndigheterna slutligen godkänner ska återvinnas genom nättariffer, alltså de avgifter på elräkningen som finansierar investeringar i elnätet.

Fördelningsmodellen lägger 63 procent av investeringskostnaden på Cypern och 37 procent på Grekland. Driftskostnaderna ska delas lika (Cyprus Mail). Keravnos sade samtidigt till parlamentet att regeringen inte är säker på att förbindelsen kommer att sänka elpriserna (InBusiness).

Den avgörande luckan finns i avtalen. Inget aktieägaravtal, ingen färdigställandegaranti och ingen klausul om kostnadsöverskridanden har offentliggjorts. Om kostnaderna passerar dagens beräkningar framgår det därför inte om notan ska bäras av ägarna, entreprenörerna, de nationella regeringarna eller elkunderna. Den oklarheten ligger bakom den cypriotiska regeringens krav på besked före en investering.

Kabelavtalet tog redan större delen av den gamla budgeten

Skillnaden mellan den tidigare prislappen och den nya uppskattningen kan till stor del förklaras av det centrala leveransavtalet. Kabeltillverkaren Nexans kontrakt är värt omkring 1,43 miljarder euro, enligt EnergyGame. Av den redovisade totalbudgeten på 1,9 miljarder euro återstod därmed relativt lite för omriktarstationer, arbeten på land, lagring, försäkringar och projektledning.

Även tidsplanen har förskjutits. På EU-kommissionens projektsida anges fortfarande byggstart 2023 och färdigställande vid utgången av 2026 (EU-kommissionen). Chatzigeorgiou uppgav däremot för parlamentet att kabeln ska tas i drift 2031 (Philenews). Förseningen driver upp kostnaderna, men storleken på ökningen beror på finansieringsvillkor och avtalskonstruktioner som inte har offentliggjorts.

Den strategiska nyttan avgör inte vem som betalar

En fungerande förbindelse skulle ge Cypern möjlighet att importera billigare el när den inhemska produktionen är dyr. Den skulle också skapa en exportmarknad för öns överskott av solel. Den strategiska nyttan förklarar varför EU har beviljat projektet ett betydande bidrag.

CERA:s tidigare ordförande Andreas Poullikkas har påpekat att kostnadsfördelningen 63–37 inte automatiskt ger en lika stor fördelning av höjningarna på elräkningarna. EU-bidraget och intäkterna från handel mellan elmarknader med olika priser minskar den summa som konsumenterna behöver betala tillbaka (OT).

Principen är riktig, men utfallet beror på hur mycket el som faktiskt överförs och vilka kostnader tillsynsmyndigheterna tillåter att läggas på nättarifferna. Inget av detta är ännu fastställt.

Keravnos har därför satt upp ett villkor: Cypern går inte vidare med den föreslagna ägarinvesteringen på 100 miljoner euro förrän den uppdaterade kostnaden och följderna för statsbudgeten har klarlagts (Politis). Nästa beslutspunkt blir EIB:s oberoende bedömning, som väntas före årets slut (Cyprus Mail).

Cypern saknar fortfarande både en verifierad slutkostnad och ett bindande besked om vem som ska bära kostnadsöverskridanden. Uppskattningen på 3 miljarder euro är preliminär. Den visar samtidigt varför regeringen kräver svar från EIB, CERA och projektets ägare innan staten investerar.