Cyperns kabelnota väntar på grekiskt tillstånd

Ett franskflaggat undersökningsfartyg har legat i Heraklion på Kreta sedan den 27 oktober och väntat på grekiskt tillstånd att kartlägga havsbotten (ANA-MPA). Den 1 november låg fartyget fortfarande i hamn (To Vima). Uppdraget är att kartlägga sträckningen för Great Sea Interconnector, en planerad elkabel som ska ansluta Cypern till Europas elnät. Cypern ska betala merparten av kabeln, men varken sträckningen eller slutkostnaden är känd.

Tillståndet som fartyget fortfarande saknar

Abeille Marengo har sin bas på Kreta men saknar tillstånd att arbeta. Den grekiska kustbevakningens inlaga den 14 oktober var bara en ansökan om att få använda ett utlandsflaggat fartyg för marin forskning (Hellenic Coast Guard). Två steg återstår. En interministeriell kommitté måste godkänna mätningarna, och därefter måste Grekland publicera en NAVTEX: en radioavisering till sjöfarten om att arbete ska utföras i ett angivet område under bestämda datum.

Väntan har redan blivit lång. Enligt Euro2day lämnades ansökan om mätningarna in den 8 oktober. Mer än tre veckor gick sedan utan att någon avisering publicerades. Vissa rubriker beskriver det som en omstart, men rapporteringen handlar fortfarande om förberedelser.

Den sträcka som står i centrum ligger utanför den lilla grekiska ön Kasos. I juli 2024 avbröt ett tidigare undersökningsfartyg, Ievoli Relume, arbetet där efter påtryckningar från den turkiska flottan (Deutsche Welle). Därmed blev havsbotten aldrig färdigkartlagd i den politiskt mest omstridda delen av sträckningen.

Turkiet godtar inte de sjörättsliga anspråk som Grekland och Cypern grundar på sina öar i området (Deutsche Welle). Den 21 oktober sade Turkiets utrikesminister Hakan Fidan att Ankara inte skulle invända om landet i förväg fick skriftlig information om arbetet och dess koordinater (Cyprus Mail). Det skulle innebära ett diplomatiskt brev till Ankara. En NAVTEX är något annat: en offentlig avisering till all sjöfart. Det finns inga offentliga uppgifter om att något av detta har skickats.

En NAVTEX skulle bara visa att Grekland har gett tillstånd och att fartyget avser att arbeta. Att ett fartyg befinner sig inom det aviserade området skulle inte visa mycket mer. Det avgörande belägget är en mätjournal, eller en direkt bekräftelse från dem som leder arbetet, på att data samlats in bortom den punkt där Ievoli Relume avbröt sina mätningar.

Vem betalar, och när?

Cypern har knutit utbetalningen till aviseringen. Energiminister Michalis Damianos sade den 19 oktober att regeringen skulle inleda processen för en utbetalning på 25 miljoner euro först när Grekland utfärdar en NAVTEX (CNA). Det räcker alltså inte att fartyget lämnar Heraklion.

Utbetalningen bygger på ett beslut från Cyperns energitillsynsmyndighet från 2024. Beslutet tillåter statsbudgeten att täcka dokumenterade investeringsutgifter på upp till 25 miljoner euro per år under 2025–2029, sammanlagt 125 miljoner euro (CERA). Syftet är att byggkostnaderna inte ska belasta elräkningarna. Om villkoret uppfylls hamnar utgiften hos Cyperns skattebetalare i stället för på elkundernas räkningar.

Den slutliga notan beror på sjömätningarna. Cypern står för 63 procent av kapitalkostnaden för sträckan mellan Kreta och Cypern, medan Grekland står för 37 procent (SigmaLive). Med kapitalkostnad menas här pengarna som krävs för att bygga förbindelsen, innan den börjar överföra el.

Den 20 oktober sade tillsynsmyndighetens ordförande Polyvios Lemonaris till parlamentet att uppskattningen på 1,9 miljarder euro sannolikt skulle överskridas. Omkring 40 procent av sjömätningarna återstod, och en dyrare sträckning var möjlig (Cyprus Mail). De omätta avsnitten kommer att avgöra både sträckningen och priset, men först när ett fartyg återvänder med användbara data. Samtidigt återstår frågor om projektets nya huvudinvesterare (To Brief).

Vad Cypern får för pengarna

Cypern saknar en förbindelse med Europas kontinentala elnät, och mängden förnybar el som landet tvingades spilla ökade kraftigt under 2025 (European Commission). Det kallas bortreglering: sol- eller vindkraft som hade kunnat produceras men stängs av när det lokala elnätet saknar kapacitet. Kabeln är byggd för att överföra el i båda riktningarna. Cypern skulle därför kunna exportera överskottsel och importera el när den lokala produktionen inte räcker till (Deutsche Welle).

Påståendet att hushållens elräkningar skulle bli lägre är en separat fråga. Tillsynsmyndigheten uppgav att ingen hade lämnat in en studie av hur den första kabelsträckan påverkar elmarknaden (SigmaLive). En sådan studie skulle visa vilken effekt kabeln kan få på elpriserna.

Underlaget ger därför en tydlig slutsats. Cypern bär merparten av den planerade sträckans kapitalkostnad, samtidigt som sträckningen och slutpriset fortfarande är öppna frågor. Tillsynsmyndigheten saknar dessutom en studie som visar vad elkunderna skulle vinna. Kabelns värde går ännu inte att bedöma. Cypern binder pengar innan underlaget räcker för en sådan bedömning, och nästa steg som kan ändra det läget ligger hos Greklands interministeriella kommitté.