Torkan sänker Paks med 2 GW

Ungerns enda kärnkraftverk stängdes helt den 2 augusti sedan Donau sjunkit så lågt att kylpumparna inte längre nådde vattenytan. Paks står för nära 2 GW planerbar elproduktion, ungefär hälften av landets elförsörjning (MVM, World Nuclear Association). Längre nedströms i Rumänien hade samma torka redan tvingat fram ett stopp i en av två reaktorer vid kärnkraftverket Cernavodă. Den andra reaktorn bedömdes ha fyra till fem dagars marginal. På en vecka blev det tydligt för två länder att elproduktion som räknats som ständigt tillgänglig i praktiken också är beroende av nederbörd.

En flod, två stopp

Stoppet i Paks kom stegvis under sex dagar. När mätaren i Donau föll till -106 centimeter den 27 juli började operatören MVM dra ned produktionen (MVM). Den 30 juli varnade bolaget för att alla fyra reaktorer skulle behöva stoppas inom 24 till 72 timmar om vattennivån fortsatte ned (VG). Reaktorerna hade inte havererat. Problemet var mer grundläggande: pumpintagen hamnade ovanför den fallande vattenytan. Utan tillräckligt vattenflöde kan ett kärnkraftverk inte leda bort den värme som anläggningen producerar. MVM satte -134 centimeter som sista gräns. Den nåddes den 2 augusti (Index, AP).

Rumänien drabbades samtidigt av samma sårbarhet. Apele Române, landets vattenmyndighet, uppmätte den 28 juli ett Donauflöde på 1 650 kubikmeter per sekund vid gränsen, omkring en tredjedel av säsongsgenomsnittet och nära bottennivån från 1985 (Apele Române). Nuclearelectrica stoppade Cernavodăs reaktor 1 i förebyggande syfte och lät reaktor 2 fortsätta först efter att ha konstaterat att intagsvillkoren fortfarande höll (BVB/Nuclearelectrica, Energynomics). Regeringen avsatte 7 miljoner lei till tillfälliga pråmar som ska styra om flödet vid en viktig förgrening uppströms kraftverkets vattenintag (Agerpres). Att hålla ens en reaktor i drift kräver nu provisoriska vattenbyggnadsåtgärder.

Vem tar smällen

När elutbudet krymper så snabbt skyddas hushåll och sjukhus först. Därmed blir stora industrikunder den rörliga delen av efterfrågan, alltså den förbrukning som kan kopplas bort för att elen ska räcka på andra håll.

Ungerns regering formaliserade detta genom ett dekret som ger MAVIR, den nationella systemoperatören, rätt att beordra alla förbrukare över 0,5 MW att minska sin elanvändning. Den som inte följer ordern riskerar straffavgifter på 200 procent av spotpriset (444.hu, HVG). Marknadspriset gav samma besked. Ungersk veckokontrakterad el steg till omkring 250-263 euro per MWh, från 217,90 euro dagen före (Argus).

I Rumänien blev prisrörelsen ännu skarpare. På dagenföremarknaden steg priset för topplasttimmar från 63,3 lei per MWh mitt på dagen till 1 604 lei per MWh på kvällen, när efterfrågan mötte ett kraftigt minskat utbud (Agerpres). Nuclearelectrica varnade kunder för möjlig force majeure i avtalsleveranser (ZF). De kortsiktiga vinnarna är grannländer som kan sälja el in i knappheten. Bulgarien levererade redan omkring 1 700 MW till Rumänien under topplasttimmar, samtidigt som den rumänska kvällsförbrukningen låg över 7 000 MW (Profit.ro). Knapphetsvinsterna följde elflödena över gränsen.

Ett kylproblem, inte ett kärnkraftsproblem

Detta var inte ett reaktorhaveri. Andra europeiska anläggningar i samma värmebölja fortsatte att producera. Sloveniens Krško gick över till kyltorn, som leder bort värme till luften i stället för till floden (Delo). Tjeckiska Dukovany och Temelín använder liknande lösningar och var därmed mindre utsatta (Seznam Zprávy). Frankrikes revisionsrätt har konstaterat att värme- och vattenbegränsningar redan minskade fransk kärnkraftsproduktion med minst 1 TWh per år 2018, 2019 och 2020 (Cour des comptes). EU-kommissionen uppgav att den följer läget och kan kalla till ett krismöte om elsamordning (Euronews).

Europa kan inte längre räkna kapacitet som fullt planerbar om sommarens vattennivåer kan stänga av den. För systemplanerarna handlar nästa steg om att sätta pris på anpassningen: kyltorn, ersättningskapacitet eller återkommande knapphetskostnader under torra år. Paks visar vad det kostar att skjuta upp det beslutet.