Irlands datacenter tar 21% av elen

Varje fråga till en AI-chattbot landar i en mycket fysisk infrastruktur: stora serverhallar som driver det vi kallar "molnet". I Europa växer de så snabbt att elnäten i flera länder redan har blivit den begränsande faktorn.

EU vill tredubbla kapaciteten i Europas datahallar på fem till sju år, från omkring 10 gigawatt i dag till upp till 35 GW 2030. Det motsvarar elbehovet i ett medelstort industrialiserat land. Samtidigt ska datahallarna vara klimatneutrala vid decenniets slut.

Två EU-regler visar målkonflikten. Cloud and AI Development Act, som antogs i juni, ska driva på utbyggnaden. Energieffektiviseringsdirektivet går åt andra hållet: datahallar måste redovisa sin energi- och vattenanvändning och ta till vara spillvärme, alltså leda värmen från servrarna till lokala fjärrvärmenät i stället för att släppa ut den. Nu ska medlemsländerna försöka få båda logikerna att fungera samtidigt.

Den irländska varningen

En FN-bedömning beskrev i veckan Irland som "ett levande varnande exempel" på vad som händer när datahallar byggs ut snabbare än energiplaneringen hinner med. De står nu för 21 % av all uppmätt elanvändning i Irland, mot 5 % 2015, och använder mer el än landets samlade urbana hushåll.

Trycket syns direkt på elräkningarna. Mellan 2015 och 2023 beräknas den växande efterfrågan från datahallar ha lagt 715 miljoner euro på irländska hushålls elräkningar, omkring 263 euro per hushåll. Irländska familjer betalar nästan dubbelt så mycket per kilowattimme som datahallarna. Det blir i praktiken en tyst subvention där nätkostnader flyttas över till hushållen. EirGrid, den nationella nätoperatören, bedömer att datahallar kommer att stå för 31 % av landets elanvändning 2034.

En europeisk flaskhals

Irland är det tydligaste fallet, men samma mönster syns på flera håll i Europa.

I Nederländerna ligger över 14 000 ansökningar från stora elanvändare i TenneTs anslutningskö. Amsterdam har infört stopp för nya datahallar. Det nederländska parlamentet krävde en krislag, men regeringen delade upp den i 26 lagpaket och lovade första delen "strax efter sommaren".

I Tyskland använder datahallar 40 % av elen i Frankfurt. Stadens elbolag kan inte erbjuda större nya nätanslutningar förrän i mitten av 2030-talet. Granskningsorganisationerna AlgorithmWatch och LobbyControl har visat att formuleringar från Google och Microsofts lobbyarbete nästan ordagrant fördes in i lagutkast som försvagade energieffektivitetslagen, bland annat förslag om att klassa förbrukningsdata som affärshemligheter.

Frankrike räknar med att kärnkraften ska göra landet till Europas ledande plats för AI-infrastruktur. President Emmanuel Macron säkrade omkring 90 miljarder euro i investeringsåtaganden för datahallar vid Choose France-toppmötet. Men RTE, den franska nätoperatören, har strukturella flaskhalsar: 9 GW kapacitet är kontrakterad eller under prövning, medan bara 1,3 GW är installerad i dag.

I Italien har nätoperatören Terna ansökningar om anslutning på över 50 GW, ungefär hälften från datahallar. Lombardiet svarade i maj med vad som kan vara Europas första regionala lag för datahallar: dubbla byggavgifter på jordbruksmark och förbud mot att använda kommunalt dricksvatten för kylning.

Reglerna skärps

EU-regleringen börjar komma ikapp. Sedan maj 2024 måste varje datahall som använder mer än 500 kilowatt datorkraft, vilket omfattar alla utom de minsta anläggningarna, redovisa energi- och vattenanvändning varje år. Senast i augusti 2027 ska varje anläggning få en offentlig hållbarhetsmärkning från A till G. EU-kommissionen planerar att lägga fram bindande effektivitetskrav 2027, de första lägstanivåerna för sektorn.

Om reglerna får effekt avgörs av tillsynen. Tyskland har börjat bötfälla aktörer som inte rapporterar. De flesta medlemsländer har ännu inte gjort det.

Finland visar hur känslig investeringsbalansen är. Landets rena elmix och kalla klimat gör det väl lämpat för datahallar. Men när Helsingfors höjde elskatten för sektorn pausade Google stora planerade investeringar inom några månader. Samma regeringar som vill locka AI-investeringar måste också begränsa deras behov av el, vatten och mark. Cloud and AI Development Act ger Europas datahallsboom politisk medvind, men elnätet sätter en hastighetsgräns som inget direktiv kan förhandla bort.