Skip to main content
EU_PUBLIC_AFFAIRS03 / 05 · dagens historia3 min · 594 ord · 32 källor

Danmark väntar sabotage, ser ingen invasionsplan

✦
Skriven av AIto brief AI · 25 september 2026, 02:50
Så skrevs den

Europe prepares for attacks on the connections it depends on.

Bildkomposition · tobrief
texten · 3 min läsning

Danmarks militära underrättelsetjänst bedömer att Ryssland under de kommande månaderna väntas trappa upp angrepp under krigströskeln, som sabotage och cyberangrepp mot Nato och västländerna. Det framgår av en bedömning som publicerades den 24 september (FE). Risken för ett begränsat ryskt militärt angrepp mot ett Natoland bedöms som låg men stigande, medan en fullskalig invasion fortsatt anses osannolik. I närtid gäller hotet främst angrepp som är svåra att knyta till en avsändare och riktas mot samhällsviktiga verksamheter.

Vad Danmark väntar sig den närmaste tiden

Tjänsten, som kallas FE efter sina danska initialer, beskriver hotet som hybridkrigföring. Det innebär påtryckningar genom sabotage, cyberangrepp, spioneri och inhyrda mellanhänder i stället för öppet militärt våld. I sin rapportering om bedömningen skriver Politiken att operationerna väntas bli fler, bland annat destruktiva cyberangrepp mot samhällsviktiga verksamheter (Politiken). Det här är scenarier i FE:s prognos, inte redan genomförda angrepp.

Danmarks säkerhetspolis PET har redan upptäckt förberedelser på dansk mark. Den 5 september rapporterade myndigheten om rysk planering för sabotage mot danska försvarsföretag och förbindelser som används för att stödja Ukraina (PET).

PET uppgav också att myndigheten saknade uppgifter om ett konkret mål eller en tidpunkt. Varningen är tydlig om avsikten, men lämnar nästa steg öppet.

Ett begränsat angrepp innebär ett annat risktagande

Ett begränsat angrepp skulle vara en avgränsad militär insats, inte ett försök att erövra territorium. I rapporteringen om FE:s genomgång nämns ett isolerat långdistansangrepp mot infrastruktur som stöder Ukraina som en möjlig form (Reuters). Utöver de fysiska skadorna skulle en sådan attack pröva om Natoländerna svarar gemensamt.

Enligt fransk rapportering om bedömningen kan Moskva ta den risken om landet tror att Nato inte kommer att svara samlat. Tvivel på USA:s stöd bidrar till den kalkylen (Le Figaro). Det är FE:s bedömning av ryska drivkrafter, inte uppgifter om en konkret plan. Tjänsten anger ingen sannolikhet bakom formuleringen ”låg men stigande”, och den offentliga sammanfattningen visar inte det sekretessbelagda underlag som ligger bakom förändringen.

En invasion ligger längst bort på riskskalan. FE ser inga tecken på att Ryssland förbereder en sådan och bedömer att förberedelserna skulle ta minst sex månader och vara svåra att dölja (RTÉ).

Även länder närmare Ryssland skiljer mellan sabotage och invasion i sina bedömningar. I februari 2026 bedömde Estlands utrikesunderrättelsetjänst att Ryssland inte hade för avsikt att angripa ett Natoland under det följande året (EFIS). Lettlands president sade att han inte såg någon truppsamling som tydde på en invasion, men tog sabotage och ett mindre intrång av specialförband på allvar (LSM).

Vad Nato skulle behöva besluta

Natos grundfördrag ger två vägar. Artikel 4 ger ett allierat land som känner sig hotat rätt att begära samråd. Artikel 5 innebär ett åtagande för allierade att bistå kollektivt efter ett väpnat angrepp. Fördraget klassar inte tvetydiga händelser automatiskt (North Atlantic Treaty).

En avskuren kabel eller en drönarattack utan känd avsändare hamnar i det mellanrummet. Först måste de allierade enas om vem som ligger bakom innan de väljer hur de ska gå vidare. Natos generalsekreterare Mark Rutte sade den 24 september att alliansens svar på hybridangrepp kan hållas utanför offentligheten och inte behöver motsvara den ursprungliga handlingen (NATO). Därför kan européerna se sabotaget utan att få veta vilket svar som följde.

FE har ändrat sin sakkunnigbedömning av risken, men har inte lagt fram någon angreppsplan. Tjänsten räknar med en upptrappning av hybridangreppen inom några månader och rapporterar inga tecken på invasionsförberedelser. Om bedömningen håller behöver europeiska regeringar på kort sikt skydda de samhällsviktiga verksamheter och försörjningsvägar till Ukraina som är mest utsatta för sabotage, och snabbt enas om vem som ligger bakom ett angrepp.

Details about this article
Model:
claude-opus-5-5
Generated:
9/25/2026, 1:44:30 AM
Pipeline run:
eu_pipeline_20260925_005006
Watermark:
SynthID (Google's invisible watermark)
Human review:
None before publication
Learn more about our methodology →