Danmark klarade en dag på biogas

A milestone for Danish biogas flows through a legacy infrastructure of increasing fragility.
Bildkomposition · tobriefUnder en dag i början av juli producerade Danmark tillräckligt med biogas för att täcka hela landets gasförbrukning, för första gången (BT). Biogas står nu för omkring 40 % av Danmarks årliga gasanvändning. Rekordet berodde på två samtidiga rörelser: produktionen av förnybar gas fortsatte att öka, samtidigt som efterfrågan på gas föll när färre danska hushåll och företag använder gas för uppvärmning. Det är en verklig framgång, men den bygger på en gasmarknad som redan är liten och på väg att krympa ytterligare.
Från gödsel till gasnät
Tekniken är gammal. Bakterier bryter ned organiskt avfall, som gödsel, matrester och avloppsslam, utan syre. Då bildas rå biogas. När koldioxid och föroreningar renas bort återstår biometan, en gas som är tillräckligt ren för att matas in i befintliga gasledningar (IEA). Danmarks nätoperatör Energinet använder certifikat för att följa hur mycket förnybar gas som förs in i systemet. Själva gasen blandas fysiskt i nätet; certifikaten håller räkningen (Energinet).
Det danska rekordet är relevant också utanför Danmark. Efter att Ryssland ströp gasleveranserna 2022 satte EU:s REPowerEU-plan upp målet att producera 35 miljarder kubikmeter biometan till 2030 (REPowerEU). Logiken är enkel: gas som framställs av lokalt avfall kan inte stängas av av en extern leverantör. Till skillnad från el från vind och sol kan biometan dessutom lagras i befintlig infrastruktur och användas i delar av ekonomin där elektrifieringen går långsamt eller är dyr, exempelvis i högtemperaturindustri eller äldre byggnader (European Commission).
Notan hamnar hos kvarvarande gaskunder
Vinnarna finns främst bland lantbrukare som driver rötningsanläggningar, projektutvecklare och gasnätsoperatörer. Hushållen får en mer indirekt nytta genom större energiberedskap. Kostnaden kan däremot bli mycket direkt.
Biometan är dyrt att producera. Nästan överallt krävs garanterade inköpspriser, finansierade via gasavgifter eller offentliga budgetar. När gasförbrukningen minskar fördelas kostnaden för att hålla ledningsnäten i drift på färre användare. Frankrikes energiregulator CRE höjde den reglerade distributionstariffen för gas med 5,87 % från den 1 juli 2026 (CRE). Le Monde beskrev mekanismen rakt: förbrukningen faller snabbare än nätet avvecklas, och därför får varje kvarvarande kund betala mer för att hålla rören öppna (Le Monde).
Danska hushåll möter samma tryck. Även när gasnätet blir grönare följer priserna fortfarande de internationella grossistmarknaderna för gas, eftersom biometan går in i samma kommersiella system som fossil gas. En dansk rapport visade att hushåll med gaspanna redan betalar 5 000 danska kronor mer per år än före prischocken 2022 (Ritzau). Gröna molekyler ger inte automatiskt lägre räkningar.
Tyskland gör problemet tydligare. En studie från Fraunhofer ISE visade att gasuppvärmning med växande inslag av grön gas under 20 år kan bli upp till 49 000 euro dyrare än en värmepump för ett typiskt enfamiljshus (Energie & Management). Det gör inte biometan oanvändbart. Det visar snarare att biometan är för knapp och för dyr för att hålla miljontals bostäder kvar i gasberoende. Störst nytta gör den där elektrifieringen ännu inte räcker: i vissa industriprocesser, som reservkapacitet och i byggnader som är svåra att konvertera.
Ett rekord byggt på gynnsamma villkor
Danmarks milstolpe speglar flera årtionden av investeringar i gårdsbaserad biogas och en liten gasmarknad. Större delen av Europa ligger långt efter. Irland har som mål att producera 5,7 TWh biometan till 2030 men har bara två anläggningar som matar in gas i nätet och tillsammans producerar omkring 75 GWh per år, mindre än 1,5 % av målet (We Are Biogas).
Lärdomen från Danmark är tydlig men villkorad. Biometan fungerar bäst när den kombineras med fallande gasanvändning och en strikt prioritering av var den knappa gröna gasen ska användas. Risken är att rekord som detta används politiskt för att försvara gasinfrastruktur som allt färre behöver, medan kostnaden för att hålla ledningarna i drift hamnar hos dem som fortfarande är anslutna.
How was this article?
Help us get better
Help us get better
Details about this article
- Model:
- claude-opus-4-6
- Generated:
- 7/5/2026, 2:33:18 AM
- Pipeline run:
- eu_pipeline_20260705_005005
- Watermark:
- SynthID (Google's invisible watermark)
- Human review:
- None before publication