Diesel kan nå €3 när stöd löper ut

USA:s anfall mot iranska mål den 9 juni, efter att en Apache-helikopter skjutits ned nära Hormuzsundet, har åter skärpt en konflikt som Europa i praktiken möter på ekonomisk väg. De stora EU-regeringarna har uteslutit militärt deltagande. Den omedelbara risken ligger i energipriserna: flera regeringar är på väg att avveckla bränslestöd samtidigt, oljepriset ligger klart över nivån före konflikten och någon samordnad plan för nästa steg finns inte.

Berlins skuldbroms möter oljechocken

Den tyska regeringskoalitionen beslutade den 9 juni att inte förlänga sin Tankrabatt, en sänkning av bränsleskatten med 17 cent per liter som löper ut den 30 juni (Focus). Skälet är Schuldenbremse, Tysklands grundlagsfästa skuldbroms, som begränsar hur mycket den federala staten får låna varje år. När försvarsutgifterna redan pressar det utrymmet bedömer Berlin att bränsleskatten inte kan hållas nere samtidigt som oljepriset stiger. Beslutet kom samma dag som USA slog till mot Iran. Den tyska budgetkalendern och den geopolitiska krisen löper i olika takt.

Analytiker varnar för att dieselpriset utan stödet kan nå 3 euro per liter (n-tv). Tyskland är inte ensamt. Spaniens bränslestöd löper också ut den 30 juni. Italien har förlängt sin punktskattesänkning till den 3 juli, men halverat den (Euronews). Flera EU-regeringar drar alltså tillbaka prisstöd under samma vecka, utan någon EU-mekanism som dämpar den samlade effekten.

EU-kommissionen gav den 3 juni medlemsländerna visst finanspolitiskt utrymme att lägga mer pengar på att minska beroendet av fossila bränslen. Men bränslesubventioner vid pumpen undantas uttryckligen. Länder som ändå förlänger stöden riskerar att bryta mot EU:s underskottsregler och hamna i ett underskottsförfarande, kommissionens verktyg mot regeringar vars budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Regeringscheferna ställs därmed inför ett trångt val: ta väljarnas ilska vid macken eller ta budgettrycket från Bryssel.

ECB:s kommande feltolkning

Europeiska centralbanken väntas i morgon höja räntan för första gången sedan september 2023. Inflationen i euroområdet ligger klart över ECB:s mål på 2 procent, främst på grund av energikostnaderna. EU-kommissionens vårprognos har redan höjt inflationsbedömningen för 2026 med hänvisning till energichocken (European Commission).

Problemet börjar efter den 1 juli. När flera länder avvecklar bränslestöd samtidigt stiger den uppmätta inflationen mekaniskt. Bensinpriserna går upp och konsumentprisindex följer med. Men ökningen beror på ett politiskt beslut att avsluta en skattesänkning. Den säger inget säkert om hushållen faktiskt driver upp efterfrågan. Om ECB tolkar den som underliggande inflation och höjer igen i september stramar banken åt med stöd av en siffra som speglar finanspolitik, inte ett bredare pristryck.

ECB har inte offentligt förklarat hur banken tänker skilja avvecklade subventioner från den underliggande prisutvecklingen i augustisiffrorna, som blir centrala inför septemberbeslutet. Utan en tydlig metod riskerar en bieffekt av utgående stöd att behandlas som bevis för att inflationen accelererar.

Samma räntehöjning slår dessutom olika mot Europas ekonomier. I Tyskland, där en del av inflationen hänger ihop med efterfrågan, fungerar högre räntor ungefär som tänkt. I Italien, Grekland och Spanien, där pristrycket nästan helt kommer från importerad energi, gör samma höjning statens upplåning dyrare just när regeringarna behöver finansiera krisåtgärder.

Ett symboliskt svar på ett strukturellt problem

EU:s diplomatiska hållning speglar de ekonomiska begränsningarna. Utrikeschefen Kaja Kallas, EU:s högsta utrikespolitiska företrädare, sade till försvarsministrarna i Nicosia den 8 juni att "regionen inte behöver en eskalering" och erbjöd EU-stöd med eskort av fartyg, men först efter en vapenvila (EEAS). En skarpare linje skulle enligt EU:s utrikespolitiska regler kräva enhällighet mellan alla 27 medlemsländer, en tröskel som ofta blockerar handlingskraft. Sanktionerna samma dag riktades mot två personer och en enhet inom Irans revolutionsgardes flotta. Det var en markering utan materiell effekt på konflikten (Brussels Times).

Tre kriser sammanfaller nu inom tre veckor: stress på oljemarknaden efter eskaleringen kring Hormuz, utfasade bränslestöd i flera EU-länder och en centralbank som stramar åt mot inflationsdata som kan misstolkas. Varje process följer sin egen institutionella kalender. Det finns ingen mekanism som synkroniserar dem.