Drönarkrascher driver försvarslån på 12 miljarder euro

Förra veckan exploderade en beväpnad drönare på lettisk mark. Inget luftförsvarssystem stoppade den. Två dagar senare reste EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Vilnius, utlovade försvarslån på 12 miljarder euro och beskrev intrången som "en medveten rysk strategi för att destabilisera demokratiska samhällen". Litauens statliga försvarsråd möts i morgon för att granska luftförsvarets beredskap. Natos baltiska flyguppdrag, som har bevakat regionen sedan 2004, byggdes för att möta ryska stridsflyg. Det saknar en etablerad rutin för ukrainska drönare som styrs om av rysk störning.

En incidentberedskap möter ett drönarkrig

Sedan början av maj har ukrainska stridsdrönare flera gånger korsat baltiskt luftrum. Litauens försvarsdepartement har bekräftat att båda drönare som hittats i landet i år var ukrainska och hade letts fel av rysk elektronisk krigföring. Mekanismen är redan dokumenterad. Ryssland har byggt ut sitt nät av GPS-spoofingantenner i Kaliningrad från tre till 36 enheter på ett år, tillräckligt för att slå ut en drönares navigering och pressa den västerut.

Den 19 maj sköt ett rumänskt F-16-plan, insatt i Natos Baltic Air Policing, ned en drönare över Estland. Det var första gången ett sådant ingripande gjordes över allierat territorium. En estnisk befälhavare påpekade att insatsen delvis lyckades tack vare "gynnsamt väder". I fredstid kräver reglerna visuell identifiering före eldgivning, och klart väder gjorde det möjligt. Vid molntäcke eller nattetid hade samma drönare sannolikt kunnat passera utan att bekämpas.

Baltic Air Policing är fortfarande ett uppdrag för övervakning och eskort, inte ett fullt luftförsvarsuppdrag. Beslut om bekämpning går genom Natos luftoperationscentral i Tyskland. Litauens försvarschef, general Vaikšnoras, medgav problemet öppet. "Processerna är inte tillräckligt snabba", sade han till reportrar (LRT, Lrytas).

De tre baltiska presidenterna vill gå längre än mindre justeringar. Den 21 maj krävde de att Nato uppgraderar Air Policing till ett fullskaligt Air Defence-uppdrag, med mandat för lokala befälhavare att bekämpa hot, permanent basering av stridsflyg och integrerade system mot drönare. En sådan förändring kräver enighet mellan alla 32 Natoländer i Nordatlantiska rådet, där varje allierad har vetorätt. Generalsekreteraren Mark Rutte kallade dagens system "effektivt". När Estlands utrikesminister hävdade att Ryssland medvetet styr drönare in i allierat luftrum svarade Rutte: "Jag har ingen information om det."

Bryssel finansierar materiel. Nato sköter insatserna. Systemen kopplas inte ihop.

Von der Leyens paket i Vilnius innehöll faktiska pengar: SAFE-försvarslån, EU:s nya instrument för medlemsländernas vapenköp, till alla tre baltiska stater samt 1,5 miljarder euro i omstyrda EU-medel från sammanhållningspolitiken, alltså pengar som normalt ska minska regionala skillnader. Hennes uppmaning om ett "enhetligt varningssystem för drönare" hade samtidigt en begränsning. Kommissionen "skulle kunna inleda" en utvärdering. Något lagförslag följde inte. Enligt EU-fördragen ligger luftförsvaret hos medlemsstaterna och Nato. Kommissionen kan finansiera inköp, men den kan inte beordra en nedskjutning.

Försvarskommissionären Andrius Kubilius har lanserat en drönarallians mellan EU och Ukraina och ett separat initiativ för drönarförsvar med målet att nå operativ förmåga till slutet av 2027. Båda är verktyg för industriell samordning och ska påskynda produktionen. Inget av dem ger operativt mandat över vem som får skjuta mot vad.

Samtidigt byggs sex separata system mot drönare längs Natos östra flank: tre nationella baltiska system, Polens SAN-program med 18 batterier, Finlands skiktade gränssensorer och en nordisk upphandlingsallians mellan fyra länder, formaliserad denna månad inom Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet. Varje land köper egna radar- och bekämpningssystem. EU:s SAFE-lån finansierar de nationella inköpen utan krav på interoperabilitet.

Den centrala frågan efter varje incident är fortfarande vem som bär ansvar. Ukrainska drönare, omdirigerade av rysk störning, landar som beväpnad ammunition på Natoterritorium. Om Moskva avser det resultatet, eller bara skapar förutsättningarna när det skyddar sitt eget luftrum, blir en fråga inför Natos toppmöte i Ankara i juli. Där ska 32 allierade avgöra om de vill behålla en kommandostruktur som hittills fungerat en gång, i bra väder, mot ett långsamt mål.