Drönare exploderade i Litauen, rutten omstridd

Den 18 oktober exploderade en drönare över en väg i Pasvalysdistriktet i Litauen och skadade framdörren på en passerande bil. Ingen i bilen skadades (LRT). Litauen skickade upp jaktplan efter att ha upptäckt föremålet, men landets uppgifter om färdvägen skiljer sig från Polens. Det är fortfarande oklart varför myndigheterna valde att varna bara delar av landet.

Upptäckt på radar, men aldrig identifierad

Litauens militär uppger att radarn följde ett oidentifierat föremål på väg norrut. Natos jaktplan i incidentberedskapen, de allierade plan som bevakar luftrummet över Baltikum, lyfte från Šiauliai klockan 06.15 (uttalande från Litauens militär).

Försvarsminister Robertas Kaunas sade att dimma och moln hindrade piloterna från att se föremålet. De kunde därför inte skjuta mot något som de inte hade identifierat. I samma uttalande kallade han det oacceptabelt att varningar bara nådde delar av landet (LRT). Lettlands försvarsmakt uppgav att jaktplanen inte sköt ned föremålet och att det kan ha exploderat av sig självt (Lettlands försvarsmakt).

Radarn upptäckte alltså föremålet. Oklarheten gäller att myndigheternas offentliga redogörelser ännu inte går ihop.

Vem beslutade om varningarna

Litauen har delat upp ansvaret för att varna allmänheten. Militären avgör vilket område som ska larmas, medan brand- och räddningsmyndigheten skickar meddelandet till mobiltelefonerna. Myndigheten uppger att militären klockan 06.44 bad den skicka en gul varning till Kaunas län och därefter röda varningar till Šiauliai och Panevėžys län (PAGD).

Den nationella krisledningens tidslinje anger att centret tog emot meddelandet för Kaunas län klockan 07.00 (Delfi). Tidpunkterna avser olika saker: den ena gäller när räddningsmyndigheten fick instruktionen, den andra när en annan myndighet tog emot meddelandet. De behöver därför inte stå i konflikt.

Den tydligare motsättningen gäller varningsområdet. Kaunas invände att inte alla boende längs den möjliga infartsvägen från Polen hade varnats. Räddningsmyndigheten hävdar att den följde rutinen. Ingen har offentliggjort varningsbesluten som visar vem som avgränsade området. Underlaget visar därför en oenighet, men inget fastställt regelbrott.

Lettland gjorde en egen bedömning. Landet ansåg att föremålet sannolikt skulle ta sig in i landet och skickade klockan 07.40 en cell broadcast-varning, som når mobiltelefoner i ett visst område, till Bauska, Aizkraukle och Ogre. Varningen återkallades klockan 08.12. Senare uppgav Lettlands försvarsmakt att föremålet aldrig kom in i lettiskt luftrum (Lettlands försvarsmakt).

Via Polen – eller inte

Litauens första redogörelse var att föremålet kom från polskt territorium och rörde sig norrut. Kaunas bad Warszawa om hjälp med utredningen. Polens försvarsdepartement och operativa ledning, som ansvarar för landets militära luftförsvar, uppgav att polsk radar inte bekräftade någon gränspassage (Polskie Radio 24). Det utesluter inte att den skedde. Litauen har däremot inte publicerat tidsstämplade koordinater som gör landets egen version möjlig att kontrollera.

På kvällen drog Kaunas en längre slutsats. I en tv-intervju kallade han drönaren en följd av Ukrainas nattliga attack mot Sankt Petersburg. Han sade att rysk elektronisk krigföring hade fått några drönare ur kurs och presenterade en preliminär bedömning att föremålet var av ukrainsk modell, samtidigt som utredarna sökte efter drönarens elektronik (LRT/BNS).

Kyiv svarade försiktigt. Ukrainas utrikesdepartement beklagade ett möjligt intrång av en ukrainsk drönare, framhöll att rysk störning kan ha fört den ur kurs och erbjöd sig att dela information (Reuters).

Störningar i satellitnavigeringen kan få en drönare ur kurs, men tekniska fel eller dåligt väder kan göra detsamma. Inga flygdata har offentliggjorts som kan skilja förklaringarna åt. Det finns inget i underlaget som tyder på att Ryssland medvetet styrde en drönare mot Litauen.

För två EU- och Natoländer med gemensam gräns får oklarheten betydelse också utanför Pasvalys. Nästa larm kommer att gå genom samma led mellan militären och civila myndigheter. För att reda ut fallet behövs tre olika underlag. Litauens militär och Polens operativa ledning har radardata som kan bringa klarhet i färdvägen. Litauens militär, brand- och räddningsmyndigheten och kriscentret har varningsbeslut och mottagningsloggar som kan visa vem som varnades och varför. Litauiska utredare har den återfunna elektroniken, som tillsammans med information från Kyiv kan pröva förklaringen om störningar. Till dess att underlagen offentliggörs vilar uppgifterna om färdvägen, varningarna och Kyivs förklaring på parternas uttalanden.